Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
2 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och information om en unik arkeologisk samling som förvaltas av Museum Gustavianum vid Uppsala universitet.
Svenska arkeologer arbetade i Grekland långt innan Svenska institutet i Athen 1975 fick rätten till egna utgrävningar. Dokumentationen från dessa tidiga undersökningar hamnade ofta i privata arkiv och fyndmaterialet splittrades mellan olika museer och arkeologiska magasin i Grekland och i Sverige, där avsaknad av systematisk inventering har försvårat forskning kring materialet.
För att öka tillgången till källmaterialet och förbättra möjligheterna till interdisciplinär forskning skapades databasen PRAGMATA vars huvudsakliga målgrupp är forskare och studenter. Inom ramen för projektet har en stor del av det arkeologiska materialet nu inventerats, organiserats och digitaliserats. Därtill har tidigare befintliga databaser och annan digital information konverterats till ett modernt databasformat och inkorporerats i PRAGMATA. Samtlig dokumentation har inventerats, förtecknats och lagrats enligt svensk arkivstandard på Svenska institutet i Athen där den kan konsulteras av forskare.
–Ett allvarligt problem som Svenska institutet i Athen har brottats med i årtionden, nämligen att man inte har haft tillgång till dokumentationen från flertalet arkeologiska projekt och/eller inte kunnat koppla denna information till befintliga fynd, är nu äntligen borta. Jag ser fram mot ökad forskning kring svenska utgrävningar i Grekland, säger Arto Penttinen, avgående direktör för Svenska institutet i Athen.
Den nya databasen är ett resultat av infrastrukturprojektet Arkiv och databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland vid Svenska institutet i Athen. Projektet har finansierats av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och medfinansierats av Gustavianum (Uppsala universitetsmuseum), institutionen för Arkeologi och antik historia, Uppsala universitet samt Svenska institutet i Athen.
Strukturerna i de äldre databaserna har behållits i PRAGMATA för att underlätta för forskare med kunskap om gamla databaser att göra specifika sökningar medan andra användare kan göra mer generella sökningar.
–Vi har använt modern databasteknik och en avancerad sökmotor för att göra ett väldigt komplext material sökbart och möjliggöra en flexibel visualisering av informationen, säger Hans Liss, systemarkitekt och PRAGMATAS databasutvecklare.
PRAGMATA innehåller information om arkeologiskt material, förvaring, kontextuell information samt foton och länkar till delvis skannad och annoterad dokumentation vilket ger direkta kopplingar mellan olika källor som annars kan vara svåra att finna. Delar av dokumentationen som hittills varit otillgänglig, skör eller svår att koppla till utgrävningsmaterialet har prioriterats. Avsikten är att i framtiden utöka databasen med ytterligare material från samtliga Medelhavsinstitutioner.
Länk till databasen: https://pragmata.sia.uu.se/pragmata
OBS: I väntan på tillstånd från grekiska myndigheter är för närvarande endast materialet från Asinesamlingen vid Uppsala universitet sökbart i PRAGMATA. Digitaliserat material som förvaras i Grekland blir tillgängligt vid erhållet tillstånd.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...