Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016

Forskning och kulturarvssektorn ger varandra nytt syre när Uppsala universitet bjuder in till AIMday Kulturarv.
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaningar är utgångspunkten för de frågor som organisationer inom kulturarvssektorn diskuterar med Uppsala universitets forskare på AIMday Kulturarv.
Den 10 november samlas olika organisationer inom kulturarvssektorn och forskare från olika vetenskaps- och ämnesområden på Uppsala universitets campus Blåsenhus för att diskutera hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas för olika målgrupper och områden. Frågorna som diskuteras har organisationerna lämnat in i förväg och formulerat utifrån de utmaningar de har i dagsläget.
En av organisationerna som deltar på AIMday Kulturarv är LSH, en myndighet bestående av tre museer: Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet. Museernas samlingar består av ca 90 000 föremål, allt ifrån unika 1600-talsdräkter, kungliga smycken och antika vapen till historiska köksredskap och vetenskapliga instrument. En av de frågor LSH vill diskutera handlar om lärstilar i ett digitalt sammanhang och hur man tar man tar till sig visuell och digital information. Frågan är högaktuell eftersom en ny basutställning ska byggas i Livrustkammaren för att ersätta den befintliga som stått sedan 1978.
– Den nya basutställningen blir en tematisk och kronologisk utställning med fokus på monarkins maktlegitimering. Det är ett omfattande projekt där vårt ansvarsområde handlar om att visa våra digitala samlingar. Vår förhoppning är att mötet på AIMday kan ge oss kunskap och idéer om hur vi kan gå tillväga för att kunna erbjuda något både för dem utan förkunskap om Sveriges historia, liksom för dem som önskar fördjupa sig, säger Karin Nilsson, enhetschef Digitala museet, LSH.
Andra frågor som kommer belysas under dagen handlar om hur de nationella kulturarvsmyndigheterna kan bli bättre på att ge allmänheten möjlighet att bidra till kunskapsuppbyggnad och forskning på svenska material som föremål, fotografi, arkivalier etc. Internationellt finns flera exempel på sådana initiativ som visat på goda resultat. Hur digitala metoder kan stödja gränsöverskridande forskning, storytelling och livslångt lärande är andra frågor som diskuteras under dagen
– Kulturarv är ett spännande och gränsöverskridande område och det finns ett stort intresse från både forskare och organisationer att mötas kring temat. Uppsala universitet bedriver mycket forskning som är relevant i sammanhanget, inom såväl humaniora, samhällsvetenskap som IT-relaterade områden, och vi jobbar för att den ska nå ut och möta behov i samhället på ett sätt som också stärker kvaliteten i forskning och undervisning , säger Jin Moen, projektledare för AIMday Kulturarv på UU Innovation.
Om AIMday
AIMday är en metod som tagits fram vid Uppsala universitet för att främja samverkan mellan akademiska forskare och företag och organisationer. Frågor och utmaningar från företag och organisationer matchas med forskare, och varje fråga diskuteras i workshopformat under en dag – en timme per fråga. Målet är att tvärvetenskapligt utforska flera möjliga vägar till potentiella lösningar av en fråga och lägga grund för vidare samarbeten. AIMday lanserades 2008 och har sedan dess arrangerats inom många olika tematiska områden, som exempelvis cancer, diabetes, åldrande och material. Konceptet används också av andra svenska lärosäten och har även introducerats utomlands, vid exempelvis University of Edinburgh och University of Oxford.
Läs mer om AIMday.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...
-
Tjejlopp viktiga för kvinnor
23 april 2019
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inra...
-
Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris
18 april 2019
Vasamuseets vänners pris år 2019 ges till Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet och Jonas Lindström, doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann hist...
-
Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
-
Prisas för forskning och undervisning om förintelsen
09 april 2019
Tomislav Dulić, universitetslektor i historia och föreståndare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, har tilldelats the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Årets Hugo Valentinföreläsning: Doris Bergen föreläser om Förintelsen
02 april 2019
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
-
Satsning på hållbar kulturvård
20 mars 2019
Forskning inom kulturvård har en lång tradition på Campus Gotland och nu satsar universitet för att bygga ut och förstärka verksamheten och samtidigt förstärka forskningsmiljön i stort på Campus Gotland.
-
Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
07 mars 2019
I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...
-
Minns Förintelsen med filmvisning och öppen föreläsning
18 januari 2019
Förintelsens minnesdag uppmärksammas med filmvisning av filmen "Denial" och öppen föreläsning med historikern Deborah Lipstadt 24 januari. Vi har ställt några frågor till Tomislav Dulić, föreståndare för Hugo Valentin-centrum och lektor i historia...
-
Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
10 december 2018
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombin...
-
Två ERC Consolidator Grants till Uppsala universitet
05 december 2018
Åtta forskare vid svenska lärosäten får bidrag i Europeiska forskningsrådets (ERC) utlysning av Consolidator Grants 2018. Två av dessa är Thijs Ettema vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Isto Huvila vid institutionen för ABM (arki...
-
Tydlig antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden
16 november 2018
Afrosvenskar har väsentligt lägre bruttolön och disponibel inkomst än den övriga svenska befolkningen. De är överrepresenterade i lågstatusyrken och för dem som läser vidare efter gymnasiet och avslutar en treårig postgymnasial utbildning ökar ant...
-
Hotet mot demokratin tema för årets Forsskålsymposium
14 november 2018
Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för...
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
05 november 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2018. Totalt beviljas nästan 730 miljoner kronor för åren 2018–2024. Uppsala universitet får nära 144 miljoner kronor till 28 projekt.
-
Bidrag till forskning inom utbildningsvetenskap
01 november 2018
Vetenskapsrådet har beslutat om bidrag inom utbildningsvetenskap. Totalt beviljas knappt 167 miljoner kronor för åren 2018-2022. Av totalt 245 ansökningar beviljas 36 projekt.
-
Nya hedersdoktorer vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2018
De nio fakulteterna vid Uppsala universitet har beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer detta läsår. Bland de nya hedersdoktorerna vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns bland annat en debattredaktör och översättar...
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
22 oktober 2018
Riksbankens jubileumsfond har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre program och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
-
Vikingautställning på turné i USA: Nu öppnas portarna i Seattle
21 oktober 2018
En två år lång vikingautställning med 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden pågår just nu i USA. Föremålen förvaras i vanliga fall på Gustavianum i Uppsala men visas nu upp för en bredare publik på tre museer i USA. I dagarna öppna...
-
Sofia Wadensjö Karén blir Årets alumn 2018
06 oktober 2018
Utmärkelsen Årets alumn tilldelas i år Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karén. Efter en kandidatexamen i litteraturvetenskap och svenska vid Uppsala universitet, utbildade hon sig till journalist och har sedan länge en stark position som publi...