Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016

Forskning och kulturarvssektorn ger varandra nytt syre när Uppsala universitet bjuder in till AIMday Kulturarv.
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaningar är utgångspunkten för de frågor som organisationer inom kulturarvssektorn diskuterar med Uppsala universitets forskare på AIMday Kulturarv.
Den 10 november samlas olika organisationer inom kulturarvssektorn och forskare från olika vetenskaps- och ämnesområden på Uppsala universitets campus Blåsenhus för att diskutera hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas för olika målgrupper och områden. Frågorna som diskuteras har organisationerna lämnat in i förväg och formulerat utifrån de utmaningar de har i dagsläget.
En av organisationerna som deltar på AIMday Kulturarv är LSH, en myndighet bestående av tre museer: Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet. Museernas samlingar består av ca 90 000 föremål, allt ifrån unika 1600-talsdräkter, kungliga smycken och antika vapen till historiska köksredskap och vetenskapliga instrument. En av de frågor LSH vill diskutera handlar om lärstilar i ett digitalt sammanhang och hur man tar man tar till sig visuell och digital information. Frågan är högaktuell eftersom en ny basutställning ska byggas i Livrustkammaren för att ersätta den befintliga som stått sedan 1978.
– Den nya basutställningen blir en tematisk och kronologisk utställning med fokus på monarkins maktlegitimering. Det är ett omfattande projekt där vårt ansvarsområde handlar om att visa våra digitala samlingar. Vår förhoppning är att mötet på AIMday kan ge oss kunskap och idéer om hur vi kan gå tillväga för att kunna erbjuda något både för dem utan förkunskap om Sveriges historia, liksom för dem som önskar fördjupa sig, säger Karin Nilsson, enhetschef Digitala museet, LSH.
Andra frågor som kommer belysas under dagen handlar om hur de nationella kulturarvsmyndigheterna kan bli bättre på att ge allmänheten möjlighet att bidra till kunskapsuppbyggnad och forskning på svenska material som föremål, fotografi, arkivalier etc. Internationellt finns flera exempel på sådana initiativ som visat på goda resultat. Hur digitala metoder kan stödja gränsöverskridande forskning, storytelling och livslångt lärande är andra frågor som diskuteras under dagen
– Kulturarv är ett spännande och gränsöverskridande område och det finns ett stort intresse från både forskare och organisationer att mötas kring temat. Uppsala universitet bedriver mycket forskning som är relevant i sammanhanget, inom såväl humaniora, samhällsvetenskap som IT-relaterade områden, och vi jobbar för att den ska nå ut och möta behov i samhället på ett sätt som också stärker kvaliteten i forskning och undervisning , säger Jin Moen, projektledare för AIMday Kulturarv på UU Innovation.
Om AIMday
AIMday är en metod som tagits fram vid Uppsala universitet för att främja samverkan mellan akademiska forskare och företag och organisationer. Frågor och utmaningar från företag och organisationer matchas med forskare, och varje fråga diskuteras i workshopformat under en dag – en timme per fråga. Målet är att tvärvetenskapligt utforska flera möjliga vägar till potentiella lösningar av en fråga och lägga grund för vidare samarbeten. AIMday lanserades 2008 och har sedan dess arrangerats inom många olika tematiska områden, som exempelvis cancer, diabetes, åldrande och material. Konceptet används också av andra svenska lärosäten och har även introducerats utomlands, vid exempelvis University of Edinburgh och University of Oxford.
Läs mer om AIMday.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.