Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016

Forskning och kulturarvssektorn ger varandra nytt syre när Uppsala universitet bjuder in till AIMday Kulturarv.
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaningar är utgångspunkten för de frågor som organisationer inom kulturarvssektorn diskuterar med Uppsala universitets forskare på AIMday Kulturarv.
Den 10 november samlas olika organisationer inom kulturarvssektorn och forskare från olika vetenskaps- och ämnesområden på Uppsala universitets campus Blåsenhus för att diskutera hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas för olika målgrupper och områden. Frågorna som diskuteras har organisationerna lämnat in i förväg och formulerat utifrån de utmaningar de har i dagsläget.
En av organisationerna som deltar på AIMday Kulturarv är LSH, en myndighet bestående av tre museer: Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet. Museernas samlingar består av ca 90 000 föremål, allt ifrån unika 1600-talsdräkter, kungliga smycken och antika vapen till historiska köksredskap och vetenskapliga instrument. En av de frågor LSH vill diskutera handlar om lärstilar i ett digitalt sammanhang och hur man tar man tar till sig visuell och digital information. Frågan är högaktuell eftersom en ny basutställning ska byggas i Livrustkammaren för att ersätta den befintliga som stått sedan 1978.
– Den nya basutställningen blir en tematisk och kronologisk utställning med fokus på monarkins maktlegitimering. Det är ett omfattande projekt där vårt ansvarsområde handlar om att visa våra digitala samlingar. Vår förhoppning är att mötet på AIMday kan ge oss kunskap och idéer om hur vi kan gå tillväga för att kunna erbjuda något både för dem utan förkunskap om Sveriges historia, liksom för dem som önskar fördjupa sig, säger Karin Nilsson, enhetschef Digitala museet, LSH.
Andra frågor som kommer belysas under dagen handlar om hur de nationella kulturarvsmyndigheterna kan bli bättre på att ge allmänheten möjlighet att bidra till kunskapsuppbyggnad och forskning på svenska material som föremål, fotografi, arkivalier etc. Internationellt finns flera exempel på sådana initiativ som visat på goda resultat. Hur digitala metoder kan stödja gränsöverskridande forskning, storytelling och livslångt lärande är andra frågor som diskuteras under dagen
– Kulturarv är ett spännande och gränsöverskridande område och det finns ett stort intresse från både forskare och organisationer att mötas kring temat. Uppsala universitet bedriver mycket forskning som är relevant i sammanhanget, inom såväl humaniora, samhällsvetenskap som IT-relaterade områden, och vi jobbar för att den ska nå ut och möta behov i samhället på ett sätt som också stärker kvaliteten i forskning och undervisning , säger Jin Moen, projektledare för AIMday Kulturarv på UU Innovation.
Om AIMday
AIMday är en metod som tagits fram vid Uppsala universitet för att främja samverkan mellan akademiska forskare och företag och organisationer. Frågor och utmaningar från företag och organisationer matchas med forskare, och varje fråga diskuteras i workshopformat under en dag – en timme per fråga. Målet är att tvärvetenskapligt utforska flera möjliga vägar till potentiella lösningar av en fråga och lägga grund för vidare samarbeten. AIMday lanserades 2008 och har sedan dess arrangerats inom många olika tematiska områden, som exempelvis cancer, diabetes, åldrande och material. Konceptet används också av andra svenska lärosäten och har även introducerats utomlands, vid exempelvis University of Edinburgh och University of Oxford.
Läs mer om AIMday.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
"Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant", skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.