Upplev Vendeltidens Gamla Uppsala med ny interaktiv app
29 augusti 2016

I Gamla Uppsala finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. En gång fanns här mängder av hus och andra byggnadsverk, vilket besökare hittills fått försöka föreställa sig med hjälp av skisser. I slutet av augusti lanserades appen ”Augmented history – Gamla Uppsala”, som ska ge en upplevelse utöver den vanliga när man besöker Gamla Uppsala.
- Detta är första gången denna typ av teknik används för höja upplevelsen av ett besöksmål i Sverige. Det är vår förhoppning att modellen kan användas för fler platser och i fler sammanhang, både för att stärka intrycken och för att förmedla forskningsresultat, säger John Ljungkvist, forskare vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.
Gamla Uppsala är ett av Sveriges mest omtalade fornlämningsområden, känt bland annat för det stora antalet gravhögar och för att i forna tider ha varit ett huvudsäte för kungar som räknade självaste guden Frej som anfader. Här finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. Även om besökare kan imponeras av vidderna och de stora gravhögarna utgör dessa endast en del av områdets karaktär och innehåll.
En gång fanns här mängder av hus, ännu fler gravar och andra monumentala byggnadsverk på platsen. Arkeologiska undersökningar har genererat mycket ny kunskap genom åren, men det har länge varit pedagogiskt svårt att för besökare visualisera hur kungsgårdsområdet egentligen såg ut. Med utgångspunkt i de vetenskapliga landvinningarna har nu emellertid forskare från Uppsala universitet tillsammans med speldesigners och programmerare utvecklat en nedladdningsbar iPad app för att råda bot på denna brist.
Arbetet med appen har grundfinansierats genom ”Forskningsprojekten Gamla Uppsala – framväxten av mytiskt centrum”, samt ”Vikingafenomenet” vid Uppsala universitet, liksom av Regionförbundet Uppsala län och Gamla Uppsala museum, som tillsammans har bidragit med kunskap och resurser för att i samarbete skapa en upplevelse av hur kungsgårdsområdet en gång kan ha sett ut. Resultatet är en app som ger besökaren ett virtuellt fönster till historien och ger alla en möjlighet att på digital väg utforska hur 600-talets Gamla Uppsala såg ut.
Miljön är kungsgårdsområdet omkring 100 år före den egentliga vikingatiden, då alla kända stora monument var byggda, men ännu inte hade skadats av senare tiders verksamhet och byggenskap. Appen visualiserar den forna miljön och erbjuder bland annat besökaren att uppleva den enorma hallen i sitt majestätiska höjdläge på kungsgårdsplatån, intill kyrkan. Hallen var kanske självaste Uppsalen, vilken gett sitt namn både till Gamla Uppsala och indirekt till dagens Uppsala
Appen, vars utveckling till stor även skett pro bono med stort engagemang från såväl forskare som 3D-animatörer och programmerare, visar hur forskningsresultat i förening med spelteknik kan lyfta upplevelsen av forntida och historiska miljöer utan att dagens fornlämningsområden påverkas.
- Genom att använda GPS-, kompass- och gyrofunktionen i smartphones och surfplattor blir det möjligt att röra sig i sedan länge svunna tider och miljöer. Som en extra bonus kan användaren, på samma sätt som i Pokémon Go, dessutom på plats upptäcka virtuella arkeologiska fynd via vår app och samla dem i en väska samtidigt som man får information om föremålen, säger John Ljungkvist.
Appen ”Augmented history – Gamla Uppsala” 1.0 lanserades på arkeologidagen den 28 augusti 2016. Besökare vid Gamla Uppsala museum kan låna iPads för att uppleva den forna miljön med bebyggelse, gravar och andra storslagna monument. Appen kan dessutom laddas ner från app store. I nästa steg ska appen utvecklas ävenför användning på distans och för Android.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...