Ny bok om terrorism från Shakespeares dagar
2 december 2015

Jacques Cléments lönnmord på Henrik III av Frankrike, följt av hans egen död kort därpå. (Anonym, 1589)
Det fanns inget ord för terrorism på 1500- och 1600-talet, men ändå var våldsamma terrorattentat vanliga. I sin nya bok om terrorism inom historia och litteratur diskuterar Robert Appelbaum, professor i engelsk litteratur på Uppsala universitet, hur terrorister använde våld, vilka reaktioner det väckte, och hur man skrev om problemet i tidigmoderna Storbritannien och Frankrike.
På 1500- och 1600-talet saknades det ett ord för terrorism, vilket har fått många historieintresserade att tro att terrorism inte förekom på den tiden. Men många uppseendeväckande och våldsamma terrordåd begicks under den tidigmoderna perioden: lönnmordet på hovmarskalken David Rizzio i Holyrood Castle i Edinburgh 1566, Bartolomeinatten i Paris 1572, Krutkonspirationen i London 1605 och mordet på den franska kungen Henrik IV 1610.
Dessa och andra liknande incidenter involverade alla olagligt våld som brukades för att nå ut till allmänheten och uppnå politiska mål. De var helt klart uttryck för terrorism, konstaterar professor Appelbaum, och trots att det inte fanns något ord för dem spelade dessa incidenter en stor roll i det politiska och religiösa Västeuropa.
Flera berömda författare intresserade sig för terrorism som ämne, exempelvis Christopher Marlowe och William Shakespeare i England, George Buchanan i Skottland samt Pierre de Ronsard och Pierre Corneille i Frankrike. Shakespeare kan ha känt flera terrorister från Krutkonspirationen personligen. Åtminstone är det belagt att hans kollega, dramatikern Ben Jonson, gjorde det. För alla dessa författare utgjorde terrorismen, oavsett vad den kallades, en kreativ och etisk utmaning. Hur kan vi vara trygga i ett samhälle som när som helst kan explodera i en särskilt chockerande och förödande form av våld? Hur kan vi slå vakt om politiska ideal, oavsett vilka, när våld så ofta är ett medel för att uttrycka och försvara dem? Hur kan vi diskutera våld, när våldsamma människor försöker föra vår talan åt oss?
Professor Appelbaum har funnit en rad omständigheter som gjorde terrorism till ett hot mot det civila samhället på 1500- och 1600-talet, omständigheter som liknar de som råder idag. Den här banbrytande studien visar hur pass djupt rotad terrorismen är i den europeiska kulturens symbolik – inklusive motståndet mot den.
Om författaren
Robert Appelbaum doktorerade vid University of California, Berkeley, och har varit professor i engelsk litteratur vid Uppsala sedan 2011. Han är upphovsman till över trettio artiklar om litteratur och kultur, med fokus på den tidigmoderna perioden, hur våld representeras och konsumtion, inklusive mat. Han är också författare eller redaktör till fem tidigare böcker: Literature and Utopian Politics in Seventeenth-Century England (Cambridge UP 2002), Envisioning an English Empire: Jamestown and the Making of the Atlantic World (U of Pennsylvania Press 2005), Aguecheek’s Beef, Belch’s Hiccup, and Other Gastronomic Interjections: Literature, Culture and Food Among the Early Moderns (U of Chicago P 2006, winner of the 2007 Roland H. Bainton Prize), Dishing It Out: In Search of the Restaurant Experience (Reaktion, 2011) och Working the Aisles: A Life in Consumption (Zero 2014). Appelbaum har också bidragit med flera texter till Times Higher Education och The Baffler. Professor Appelbaum undervisade vid University of Cincinnati, University of San Diego, och Lancaster University i England innan han tillträdde sin post vid Uppsala universitet.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...