Stora historiepriset till Heléne Lööw
16 november 2015

Pristagaren Heléne Lööw
Sveriges största historiepris, Stora historiepriset, går 2015 till Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet. Hennes forskning fokuserar kring nazismen i Sverige under hela nittonhundratalet fram till vår egen tid. Hennes senaste bok, Nazismen i Sverige 2000–2014 kom ut 2015.
Heléne Lööws visar i sin forskning att den organiserade nazismen är på frammarsch och att hon ser likheter med 1920-talets många grupperingar som fanns innan nazismen blev en massrörelse på 1930-talet. Hennes forskning illustrerar hur historien upprepar sig och hur olika nazistiska och nationalistiska rörelser idag fått ett allt starkare fäste i det svenska samhället.
Juryns motivering
Heléne Lööw tilldelas Sveriges största historiepris, Stora historiepriset. Hennes forskning har till stor del fokuserats kring frågor om nazismen i Sverige under hela nittonhundratalet fram till vår egen tid. Det har resulterat i flera böcker, artiklar och medverkan i många panelsamtal i såväl akademiska som populärhistoriska sammanhang. Hennes forskning har fått genomslag i det offentliga samtalet och för många gett ökad förståelse av vår egen samtid. Därmed uppfyller hon väl prisets syfte att ”föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat”. Hennes insatser ökar vår kunskap och förståelse av historiens långa linjer, att företeelser inte alltid försvinner utan kan omformas och återkomma i andra skepnader i vår egen tid. Därmed blir NNs arbete ett kraftfullt argument för att satsa på utbildning och forskning i historieämnet. Hon visar att historia inte handlar om då, där och dem, utan om nu, här och vi.
Om priset
Stora historiepriset delas ut av Sörmlands museum och Nyköpings kommun till historiker eller annan som, utan att göra avkall på fackmässig korrekthet, lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat.
– Historiska kunskaper ger perspektiv, förståelse och nya infallsvinklar på dagsaktuella och angelägna frågor, säger Karin Lindvall, länsmuseichef på Sörmlands museum. Juryns val av årets pristagare är i allra högsta grad ett bevis på detta.
Priset delas ut 3 december på Culturum i Nyköping. Dagen efter, den 4 december, besöker Helene Lööw Nyköpings gymnasium för ett samtal med skolans elever. Det leds av Johan Holm, fil. dr. i historia vid Stockholms universitet och lärare vid Nyköpings gymnasium.
Alla är välkomna att delta vid prisutdelningen med efterföljande samtal mellan pristagaren och John Chrispinsson, journalist och programledare. Bokförsäljning och boksignering.
Helene Lööw, publicerat i urval:
Nazismen i Sverige 2000 – 2014 (Ordfront förlag, 2015)
Nazismen i Sverige 1980-1999 (Ordfront förlag, 2004)
Nazismen i Sverige 1924-1979 (Ordfront förlag, 2004)
Hakkorset och Wasakärven: En studie av nationalsocialismen i Sverige 1924-1950. Avhandling, Göteborg 1990
Nazismen i Sverige 1980 – 1997, Ordfront 1998 2 uppl. 2000
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...