Antiziganism - fördomarna mot romer och resande
27 april 2015

Den romska flaggan som antogs vid den första romska världskongressen 1971 i London. På världskongressen antogs också sången Gelem, gelem (Jag gick, jag gick) som nationalsång.
Fördomar och schablonbilder av romer och resande kallas idag för antiziganism. Ordet antiziganism har bildats delvis enligt samma mönster som ordet antisemitism men även framväxten av antiziganismen har likheter med antisemitismen. På ett föredrag i Gottsunda centrum i Uppsala berättar Jan Selling, docent i historia, om framväxten av den svenska antiziganismen.
Antiziganismen är en del av Sveriges historiska arv och nutid. När den här texten skrivs 2015 pågår som bäst efterdyningarna av den olagliga etniska registreringen, det så kallade romregistret, som polisen i Skåne använt fram till 2013.
– Antiziganism handlar inte om romernas faktiska egenskaper utan om majoritetssamhällets fördomar och schablonbilder, som läggs på romer och resande. Det handlar alltså inte så mycket om personernas egna kontakter med romer och resande utan om en schablonbild av romer och resande, säger Jan Selling, docent i historia vid Hugo Valentin Centrum vid Uppsala universitet.
Antiziganism kan existera utan romer och resande och har även riktas mot andra grupper. Det räcker med att uppfattas som "zigenare eller tattare".
Zigenare och tattare
– Begreppen zigenare och tattare har majoritetssamhället hittat på. Själva kallar de sig romer och resande och vill inte bli kallade zigenare och tattare.
Zigenare och tattare användes som synonymer fram till slutet av 1800-talet men från sekelskiftet gled betydelsen för begreppen isär. Zigenare definieras som etniskt och nationellt främmande medan tattare betecknas som socialt avvikande svenskar med "zigenskt rasinslag". Begreppen zigenare och tattare påverkar vår verklighetsuppfattning och har konsekvenser i verkligheten. När vi hör, läser eller använder orden zigenare eller tattare väcks historiskt rotade fantasier och fördomar vilket leder till att det ofta blir en exkludering av människan som betecknas som zigenare eller tattare.
Romer och resande
Romer och resande var folkgrupper som utvandrade från norra Indien omkring år 1000, alltså samtida med den nordiska vikingatiden. Varför de utvandrade är oklart, det kan ha varit krig, svält, miljöförstöring etc. Några grupper vandrade söderut, några grupper vandrade västerut mot Europa och passerade på vägen nuvarande Turkiet där den romska kulturen uppstår. De första beläggen för romer och resande i Europa är från Kreta 1322 och från Sverige 1512 i Stockholm.
– De första romerna välkomnades i Europa på 1300-talet. Vandrare ansågs vara heliga enligt religiösa föreställningar, säger Jan Selling. De tog med sig handelsvaror och kunskaper, till exempel hantverk och läkekonst inklusive veterinärkunskaper, som var användbara och nödvändiga för det medeltida Europa.
Vinden vänder
Efter att först ha välkomnats vänder vinden under 1400-talet. Mot slutet av seklet inför fler och fler länder olika typer av lagar mot romer och genomför utvisningar.
– Förföljelsen startas av staterna och den katolska kyrkan. 1498 förklarade till exempel det tysk-romerska riket romer som fredlösa och budskapet spreds också genom katolska kyrkan. De för ut en nidbild av romer och eftersom stat och kyrka hade stor makt fick också nidbilden en stor spridning.
Tysk-romerska riket motiverade beslutet om fredlöshet med att romerna var fiender till kristendomen och spioner för turkarna. Samma typ av kollektiva anklagelser hade tidigare använts mot judar.
I Sverige förbjöd den lutherska kyrkan 1560 all form av kontakt med romerna. Prästerna fick inte döpa, viga, begrava eller vara i kontakt med romer.
Slavar fram till 1854
– Fram till 1854 hölls romer som slavar i Rumänien. Många romer känner inte ens själva till detta, men även bland historiker finns stor okunskap om detta slaveri. Man kan jämföra det med de afroamerikanska slavarna men det är mycket mer okänt.
När slaveriet upphör i mitten av 1800-talet lämnar en del romer Rumänien, det ger upphov till en andra våg av romer som flyttar till bland annat Sverige. Romerna som kom på 1800-talet fram till 1914 blev hänvisade till en verklighet som rättslösa i Sverige. Papperslösa skulle vi säga idag.
Olika grupper och dialekter
Romer och resande är egentligen samlingsbegrepp för en rad olika grupper med delvis olika kultur och dialekter av språket romska. I Sverige är romer erkänd nationell minoritet sedan 1999, samtidigt erkändes också romska som officiellt minoritetsspråk. Den i Sverige erkända nationella minoriteten romer är flera grupper som invandrat i olika skeden:
- Resande som anses ha förfäder bland romska grupper som kom på 1500-talet.
- På 1800-talet fram till 1914 kom Kalderash-, Tjurari- och Lovari-talande romer
- Från 1954 har det kommit Kalé-romer, Lovari från Polen, Ungern och Tjeckoslovakien respektive Arli och Gurbeti från forna Jugoslavien.
Många som identifierar sig med någon av dessa grupper talar dialekter av romska och betecknar sig själva ofta som romer, men inte alla. Gruppen resande inkluderas politiskt i begreppet romer men det finns resande som inte ser sig som romer.
Språket romska
Romska är officiellt nationellt minoritetsspråk i Sverige och pratas av romer och resande. Språkets namn romska kan skrivas på en mängd olika sätt (bland annat romska, romanès, romani, romani chib, čhib eller šib). Romska består av en rad olika dialekter, bland annat finns det svensk romska. De första skriftliga beläggen av ord och fraser på svensk romska är från 1700-talet. Svensk romska har varit hemligt för icke-resande och många resande har idag glömt språket. Grammatiken är till största delen svensk grammatik medan ordförrådet kommer från olika dialekter av romska.
Romska i olika dialekter har alltså talats i Sverige i cirka 500 år och givetvis finns det spår av romska i svenskan. Till exempel har de här slang- och vardagsorden i svenskan romskt ursprung:
- tjej
- haja (förstå)
- lattjo (kul, lustig)
- jycke (hund)
Motverkades på alla fronter
1923 kommer ett slutbetänkande från den statliga fattigvårdsutredningen i Sverige, den blir utgångspunkt för den moderna svenska antiziganismen med lösningar som är starkt präglade av rasbiologiskt tänkande. Utredningen fastslår att romerna inte kan bli en del av det svenska samhället och att enda lösningen är att på något sätt få romerna att lämna landet.
– Utredningen 1923 överväger att föreslå utvisningar av romer från Sverige men bedömer det som inte gångbart.
Det har gjorts försök med utvisningar tidigare, till exempel 1916, men de misslyckades eftersom de utvisade inte togs emot i något annat land. Fattigvårdsutredningen konstaterar att de flesta romer måste anses vara "svenska undersåtar" som saknar hemortsrätt i något annat land. Eftersom möjligheten med utvisning inte fungerade föreslår utredningen istället att romerna ska förmås att lämna landet frivilligt genom att begränsa rörelsefriheten och försörjningsmöjligheterna.
– Den svenska politiken var att försvåra så mycket det gick för de romer som fanns i Sverige för att de skulle lämna landet. De tvingades flytta runt, de fick näringsförbud och myndigheterna undvek att mantalsskriva dem.
Mellan 1914 och 1953 var romsk invandring till Sverige dessutom förbjuden, vilket betyder att Sveriges gränser var stängda för romska flyktingar under andra världskriget och de nazistiska förföljelserna av romerna.
Tvångssterilisering och tvångsassimilering
Två andra politiska verktyg som användes mot romer och resande var tvångssterilisering och tvångsassimilering genom tvångsomhändertagning av barn.
– Fattigvårdsutredningen diskuterade möjligheten till en heltäckande tvångsassimilering av de resandes barn men den blev aldrig heltäckande. Däremot användes både tvångssterilisering och tvångsassimiliering mot romer och resande och vi vet att resande är kraftigt överrepresenterade bland tvångssteriliserade. Att det här har hänt har vi ännu inte riktigt erkänt i Sverige.
Trots alla politiska åtgärder för att få romer att lämna landet stannade de och slutligen påbörjas en omprövning av politiken. 1954 upphör inreseförbudet men det dröjer till 70-talet innan skolplikten når fram till romer och resande. Begreppet tattare försvinner till stora delar under 1900-talet när rasbiologin är slutgiltigt överbevisad. Utan rasbiologin går det inte att definiera vem som är tattare och vem som inte är det. I Sverige fördes kampen om erkännande för romer tillsammans med deltagare från majoritetssamhället.
– Det var personer som beredda att gå emot civilsamhället för att visa medmänsklighet.
Seglivade myter
Men det finns två antiziganistiska myter som än idag lever starkt i Sverige.
– Den första är att romer skulle ha en vandringsdrift i blodet, när de i själva verket har tvingats att ständigt flytta på sig. Den andra att de inte klarar att gå i skolan, när de i själva verket antingen inte har fått möjlighet eller så har skolan använts som en åtgärd för att tvångsassimilera barnen. Och i skolan har romer och resande mobbats av både barn och lärare och det skapar ju inte direkt något positivt förtroende för skolan.
Idag finns det ett behov av förebilder och inom gruppen med resande diskuteras det idag i termer av att "komma ut som resande". Men det är många som inte vågar.
– Det finns kulturpersonligheter i Sverige som inte velat komma ut som resande av rädsla för att till exempel skivförsäljningen ska rasa, berättar Jan Selling.
Bakgrundsfakta
Jan Selling är docent i historia och forskare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet. Han är Sveriges främsta akademiska expert på antiziganism. Han utkom 2013 med boken Svensk antiziganism. Fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar och i år med forskningsantologin Antiziganism - What's in a Word?
Föredragen i Gottsunda centrum arrangerades 2015 för andra året av Uppsala universitet. Arrangerande institutioner är Centrum för polisforskning, Hugo Valentin-centrum och Institutet för bostads- och urbanforskning, i samarbete med Uppsala Fastighets AB.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.