Hugo Valentin-föreläsning: 1900-talets våldsimperier
20 februari 2015
1930- och 1940-talen var de mest våldsamma årtiondena i vår historia. Japan, Italien och Nazityskland ville alla bemästra den ekonomiska krisen genom att skapa väldiga imperier i sina grannländer och tvekade inte att använda extremt våld för att nå sina mål. Om ett globalt perspektiv på denna strategi handlar den trettonde Hugo Valentin-föreläsningen, som ges av historikern Dieter Pohl.
Professor Dieter Pohl, verksam vid Klagenfurts universitet i Österrike, är ett framträdande namn inom europeisk samtidshistoria bland annat för sina arbeten om Nazitysklands metoder och förbrytelser i Östeuropa och Sovjetunionen under andra världskriget. Pohl kommer att föreläsa vid Uppsala universitet under rubriken “The New Empires of Violence 1930–1950. Global Perspectives on the Decades of Mass Violence.”
Historiografi och annan forskning som har försökt att tolka de våldsamma 1930- och 1940-talen har letat efter förklaringar i termer av radikala ideologier, extrema diktaturer och militanta organisationer eller sammanbrott av rättssystem, etnisk konfliktbenägenhet i ”våldszoner”, eller en kontinuitet från kolonialtidens våldsregimer.
I årets Hugo Valentin-föreläsning diskuterar Pohl alternativa förklaringsmodeller med utgångspunkt i de nya imperieambitionerna som visar sig under 1930-talet och början av 1940-talet. Japan, Italien och Nazityskland planerade alla att övervinna den globala ekonomiska krisen för egen del genom att skapa väldiga imperier i länder i deras egen omedelbara närhet. I kontrast till många västeuropeiska staters historiska koloniala imperier på andra sidan haven blev dessa nya områden till spelplaner för en extrem nationalism, och beskrevs som ”Lebensraum”, ”spazio vitale” eller den ”Stora östasiatiska samväldessfären” – vilket innebar bosättning och djupgående exploatering, både genom plundring och organiserat tvångsarbete. Pohl kommer även att ta upp Stalins Sovjet och inbördeskrigets Kina efter 1927.
Med sin studie från 2008, Die Herrschaft der Wehrmacht. Militärverwaltung und Bevölkerung in den besetzten Gebieten der Sowjetunion 1941–1944 (ny utg. 2011), lämnade Pohl ett väsentligt bidrag till förståelsen av karaktären och omfattningen av Nazitysklands stridskrafters delaktighet i förbrytelserna på östfronten, i det skeende som Pohl har beskrivit som ”den mest brutala militära ockupationsadministrationen i historien fram till dess”. Detta i kontrast till den föreställning som länge var spridd i framför allt Västtyskland att det endast var den civila, nazistiska, administrationen som var skyldig till brotten.
Pohl disputerade 1995 på avhandlingen Nationalsozialistische Judenverfolgung in Ostgalizien 1941–1944. Han har också skrivit om Förintelsen som ”öppen hemlighet” både inom och utom Tyskland under kriget (tillsammans med Frank Bajohr). Han har därtill publicerat ett ansenligt antal ytterligare vetenskapliga artiklar och böcker inom samma område i vid bemärkelse.
Föreläsningen äger rum i Universitetshusets Sal IV, torsdagen den 26 februari kl. 17:00.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Mandelgrenpriset till Michael Neiß
12 april 2017
Svenska fornminnesföreningen har beslutat att tilldela doktoranden och arkeologen Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017 för sin forskning om vikingatidens djurornamentik.
-
Temanummer om vikingar i National Geographic baserat på forskningsprojekt
15 mars 2017
Marsnumret av National Geographic 2017 har fokus på vikingar. Grunden till artikeln är forskningsprojektet Vikingafenomenet vid institutionen för arkeologi och antik historia.
-
Konsert med musik ur Dübensamlingen
14 mars 2017
Lördagen den 18 mars kl. 15.00 framförs konserten "Sacred Treasures" i Uppsala domkyrka. Uppsala Akademiska Kammarkör tillsammans med stråkensemble och solister från WDR Rundfunkchor Köln framför kyrklig vokal- och instrumentalmusik från 1600-tale...
-
Rasismen i dagens Sverige
06 mars 2017
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardel...
-
Iva Lucic får pris för sin avhandling
02 mars 2017
Iva Lucic, gästforskare vid historiska institutionen har belönats med Westinska priset för sin avhandling om hur nationsbildningsprocessen inom ramen för Titos Jugoslavien gick till.
-
Samverkansmöte om integrering och rehabilitering i arbetslivet
27 februari 2017
Praktiker och forskare är välkomna till vårens första välfärdslunch 7 mars om integrering och rehabilitering i arbetslivet.
-
Välkomna till vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
23 februari 2017
Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Gräv i den geologiska sandlådan och gör experiment med vatten. Lär dig mer om digital arkeologi eller vad som händer med ett blodprov. Gör en biogasballong eller programm...
-
8 mars startar feministiska stadsvandringar i Uppsala
17 februari 2017
Hallå där Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, som har tagit initiativet till att starta feministiska stadsvandringar i Uppsala med start på internationella kvinnodagen 8 mars. Varför startar ni feministiska stadsvandringar?
-
Professor i kulturvård del av expertpanel
15 februari 2017
EU-kommissionen har nyligen utsett professor Christer Gustafsson vid konstvetenskapliga institutionen att delta i expertpanelen för European Heritage Label.
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...