Hugo Valentin-föreläsning: 1900-talets våldsimperier
20 februari 2015
1930- och 1940-talen var de mest våldsamma årtiondena i vår historia. Japan, Italien och Nazityskland ville alla bemästra den ekonomiska krisen genom att skapa väldiga imperier i sina grannländer och tvekade inte att använda extremt våld för att nå sina mål. Om ett globalt perspektiv på denna strategi handlar den trettonde Hugo Valentin-föreläsningen, som ges av historikern Dieter Pohl.
Professor Dieter Pohl, verksam vid Klagenfurts universitet i Österrike, är ett framträdande namn inom europeisk samtidshistoria bland annat för sina arbeten om Nazitysklands metoder och förbrytelser i Östeuropa och Sovjetunionen under andra världskriget. Pohl kommer att föreläsa vid Uppsala universitet under rubriken “The New Empires of Violence 1930–1950. Global Perspectives on the Decades of Mass Violence.”
Historiografi och annan forskning som har försökt att tolka de våldsamma 1930- och 1940-talen har letat efter förklaringar i termer av radikala ideologier, extrema diktaturer och militanta organisationer eller sammanbrott av rättssystem, etnisk konfliktbenägenhet i ”våldszoner”, eller en kontinuitet från kolonialtidens våldsregimer.
I årets Hugo Valentin-föreläsning diskuterar Pohl alternativa förklaringsmodeller med utgångspunkt i de nya imperieambitionerna som visar sig under 1930-talet och början av 1940-talet. Japan, Italien och Nazityskland planerade alla att övervinna den globala ekonomiska krisen för egen del genom att skapa väldiga imperier i länder i deras egen omedelbara närhet. I kontrast till många västeuropeiska staters historiska koloniala imperier på andra sidan haven blev dessa nya områden till spelplaner för en extrem nationalism, och beskrevs som ”Lebensraum”, ”spazio vitale” eller den ”Stora östasiatiska samväldessfären” – vilket innebar bosättning och djupgående exploatering, både genom plundring och organiserat tvångsarbete. Pohl kommer även att ta upp Stalins Sovjet och inbördeskrigets Kina efter 1927.
Med sin studie från 2008, Die Herrschaft der Wehrmacht. Militärverwaltung und Bevölkerung in den besetzten Gebieten der Sowjetunion 1941–1944 (ny utg. 2011), lämnade Pohl ett väsentligt bidrag till förståelsen av karaktären och omfattningen av Nazitysklands stridskrafters delaktighet i förbrytelserna på östfronten, i det skeende som Pohl har beskrivit som ”den mest brutala militära ockupationsadministrationen i historien fram till dess”. Detta i kontrast till den föreställning som länge var spridd i framför allt Västtyskland att det endast var den civila, nazistiska, administrationen som var skyldig till brotten.
Pohl disputerade 1995 på avhandlingen Nationalsozialistische Judenverfolgung in Ostgalizien 1941–1944. Han har också skrivit om Förintelsen som ”öppen hemlighet” både inom och utom Tyskland under kriget (tillsammans med Frank Bajohr). Han har därtill publicerat ett ansenligt antal ytterligare vetenskapliga artiklar och böcker inom samma område i vid bemärkelse.
Föreläsningen äger rum i Universitetshusets Sal IV, torsdagen den 26 februari kl. 17:00.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.