Konspirationsteorier präglar synen på Europa
3 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det kan i extrema fall inspirera till terrordåd. Det här visar forskare från bland annat Uppsala universitet i den nya boken Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and about Europe.
Uppsala universitet
– Vi kan till exempel se hur flyktingkrisen 2015 – 2016 ledde till ett polariserande samtalsklimat. Migrationen framställdes som ett medvetet försök att utplåna nationalstaterna och den europeiska identiteten. Idéer som dessa cirkulerar fortfarande i pressen och sociala medier och används av populistiska politiska krafter, säger Andreas Önnerfors, docent vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, och som tillsammans med opinionsforskaren André Krouwel vid Amsterdams fria universitet (Vrije Universiteit Amsterdam) gett ut boken.
Boken är ett resultat av det europeiska forskningsprojektet Comparative Analysis of Conspiracy Theories COMPACT som pågick åren 2016 – 2020. I boken medverkar 15 författare, bland annat statsvetare, medieforskare, socialpsykologer och historiker som tar sig an ämnet i sammanlagt 13 kapitel.
En av de vetenskapliga metoder som använts är kvantitativa opinionsstudier där åsikter hämtats in från ett stort antal personer från hela Europa. Det ingår även analyser av mediers rapportering, texttolkning av terroristmanifest samt undersökningar om hur konspirationsteorier använts för att mobilisera väljarstöd. Forskarna har också vägt samman resultat från flera tidigare studier som gjorts.
Utnyttjar behovet av enkla svar
De fann ett tydligt samband mellan personer som är skeptiska till Europasamarbetet och konspirationsteoretiskt tänkande. I skuggan av den ökande invandringen, särskilt i samband med flyktingkrisen 2015, kunde populistiska aktörer utnyttja människors behov av att få enkla svar på komplexa problem och peka ut skyldiga för de negativa händelseutvecklingarna, skriver forskarna.
Ett kapitel är en analys av den brittiska pressen i samband med folkomröstningen om Brexit. Den visar hur skuldbeläggande kritik mot EU och främlingsfientlighet samverkade. Andra exempel på hur konspirationsteorier frodats är under den grekiska skuldkrisen då anti-tyska berättelser och myten om att EU egentligen är en fortsättning av Tredje riket återupplivades. Det finns också rörelser som förnekar Förbundsrepubliken Tysklands existens och som under anti-coronademonstrationerna 2020 försökte storma den tyska riksdagen i Berlin.
Inspirerat till terrordåd
Forskarna menar att radikaliseringsprocesser drivna av konspirationsteorier i vissa fall har inspirerat till terrordåd, exempelvis vid två olika tillfällen i Tyskland: 2019 öppnade en högerextremist eld mot en synagoga och 2020 mördade en annan person med rasistiska motiv 10 personer i ett attentat mot flera vattenpipskaféer.
Det här behandlar Andreas Önnerfors i sitt kapitel där han undersöker hur den rasistiska och främlingsfientliga konspirationsteorin om ”det stora utbytet” kan ha varit ett motiv för dessa båda terrordåd. Den här konspirationsteorin utvecklades av den franske högerextreme författaren Renaud Camus (1946-) som hävdar att migrationen till Europa inte kan betraktas som något annat än ett bio-politiskt vapen. Med det menar han att de europeiska eliterna har lierat sig med de invaderande folkmassorna i syfte att släcka ut kontinentens själ och väsen.
– Jag har analyserat de tyska översättningarna och populariseringarna av Renaud Camus texter. Min tolkning är att de har legat till grund för och legitimerat terrordåden i Tyskland 2019 och 2020. Båda gärningsmännen lämnade egna terroristmanifest efter sig. Dessa är djupt påverkade av antisemitiska och islamofobiska konspirationsteorier som direkt kan länkas till Renaud Camus idéer, säger Anderas Önnerfors.
Motsägelsefull dubbelhet
En slutsats som forskarna drar är att det finns en motsägelsefull dubbelhet i den konspiratoriska världsbilden av Europa och EU. Å ena sidan framställs Europa och dess politiska enhet som ett mäktigt hot som konspirerar mot nationalstaternas mångfald och särart. Å andra sidan beskrivs Europa som en vek och döende kraft som är för svag för att värja sig mot de sammansvärjningar som har skapats av olika yttre fiender.
– Vår bok är den första att behandla en hel kontinent som föremål för konspirationsteoretiskt tänkande. Vi ser riskerna med att dessa berättelser undergräver Europas politiska kultur och leder till en större samhällelig splittring, säger Andreas Önnerfors.
Läs mer:
Boken: Andreas Önnerfors, André Krouwel (2021). Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and about Europe, Routledge, April 30, 2021, 282 Pages, ISBN: 9780367500689.
Mer information om Comparative Analysis of Conspiracy Theories, COMPACT: www.conspiracytheories.eu
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...
-
Tjejlopp viktiga för kvinnor
23 april 2019
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inra...
-
Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris
18 april 2019
Vasamuseets vänners pris år 2019 ges till Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet och Jonas Lindström, doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann hist...
-
Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
-
Prisas för forskning och undervisning om förintelsen
09 april 2019
Tomislav Dulić, universitetslektor i historia och föreståndare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, har tilldelats the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Årets Hugo Valentinföreläsning: Doris Bergen föreläser om Förintelsen
02 april 2019
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
-
Satsning på hållbar kulturvård
20 mars 2019
Forskning inom kulturvård har en lång tradition på Campus Gotland och nu satsar universitet för att bygga ut och förstärka verksamheten och samtidigt förstärka forskningsmiljön i stort på Campus Gotland.
-
Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
07 mars 2019
I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...
-
Minns Förintelsen med filmvisning och öppen föreläsning
18 januari 2019
Förintelsens minnesdag uppmärksammas med filmvisning av filmen "Denial" och öppen föreläsning med historikern Deborah Lipstadt 24 januari. Vi har ställt några frågor till Tomislav Dulić, föreståndare för Hugo Valentin-centrum och lektor i historia...
-
Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
10 december 2018
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombin...
-
Två ERC Consolidator Grants till Uppsala universitet
05 december 2018
Åtta forskare vid svenska lärosäten får bidrag i Europeiska forskningsrådets (ERC) utlysning av Consolidator Grants 2018. Två av dessa är Thijs Ettema vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Isto Huvila vid institutionen för ABM (arki...