Varför frodas konspirationsteorier?

FORSKARPODDEN

29 april 2021

En man som bär en mask föreställande ett öga.

En konspirationsteori är ett antagande att det som händer omkring oss inte är en slump, utan något planerat ihop med andra, gärna i ett hemligt rum som vi inte kan se.

Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur dessa teorier uppkommer och hur man kan avslöja en konspirationsteori.

Lyssna på avsnittet: Hur avslöjar man en konspirationsteori?

Andreas Önnerfors är vikarierande universitetslektor
vid historiska institutionen, Uppsala universitet, och
professor i idéhistoria.

Varje större kris i samhället är grogrund för uppkomsten av nya konspirationsteorier. Det menar idéhistoriker Andreas Önnerfors vid Uppsala universitet.

Han har under många  år forskat om hemliga sällskap under 1700-talet men även om den politiska utvecklingen i Tyskland, särskilt radikaliseringen i vissa grupper i landet. Därigenom fann han en gemensam nämnare för uppkomsten av konspirationsteorier.

– Man kan säga att uppkomsten av konspirationsteorier började med franska revolutionen 1789. Tidigare hade man ofta övernaturliga förklaringar till händelser men nu fann man en slags modern orsaksförklaring till det inträffade. En konspirationsteori försöker härma ett vetenskapligt resonemang, bland annat genom att använda sig av bevis. Därför uppfattas den inte helt irrationell, säger Andreas Önnerfors.

Inget är en slump

En konspirationsteori är ett antagande att det som händer omkring oss inte är en slump, utan något planerat ihop med andra, gärna i ett hemligt rum som vi inte kan se. En konspirationsteori delar upp världen i gott och ont.

Mordet på Palme, terrordåden i Oslo 2011 och USA (9/11) och Estoniakatastrofen är alla exempel på händelser som givit upphov till i konspirationsteorier.

– Konspirationsteorier är intressanta eftersom de är så udda och samtidigt ett sätt att försöka förklara historisk förändring, säger Andreas Önnerfors.

Första handboken publicerad

Han har bland annat medverkat i den första handboken om konspirationsteorier som skrivits: Handbook of Conspiract Theories , som utkom 2020. Han har även medverkat i böcker som tar upp konspirationsteorier både i Skandinavien och i övriga Europa.

Han vet alltså hur man kan avslöja en konspirationsteori. Där finns bland annat en dramaturgisk struktur som de som står bakom en konspirationsteori är väldigt medvetna om. En samling olika element måste finnas med för att man ska kunna bygga upp en bra berättelse.

Där finns mönster som andra inte ser och där finns en plan, men teorin bygger också på en sammansvärjning: de goda mot de onda; av vilka de senare vill berika sig eller skada andra. Världen är alltså uppdelad i tydliga motsatser och några är ansvariga för detta. Ofta använder man typiska bildelement för att symbolisera dessa motsatser.

– Och de som ligger bakom en konspirationsteori ser sig oftast som sanningssägande, säger Andreas Önnerfors.

Gunilla Sthyr

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten

Fler nyheter
Skriv ut