Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020

Skulpterade schackpjäser på ett bräde av ebenholts, pärlemor och inlagt silver i Philipp Hainhofers Pommerska konstskåp (Berlin).
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.
och antikvarie vid Uppsala universitetsmuseum
Gustavianum. Foto: Frida Klang
I tider av karantän och mycket umgänge inomhus med en liten krets människor har förmodligen flera monopol och fiaspel som legat bortglömda ett tag fått komma fram igen. Att spela bräd- och sällskapsspel för att roa sig och för att få tiden att gå är inte någon modern företeelse. Många av de spel vi spelar idag har ett ursprung vi kan spåra till åtminstone 1500-talets senare del. Schack är ett exempel på spel som varit med länge. Så även damspel och backgammon. Olika former av gåsspel, spel där man går med sina spelpjäser längs en bana efter hur många steg tärningen visar, har också en lång historia.
Alla spelade, i alla samhällsklasser. Ofta samma typer av spel dessutom, även om schack var tämligen kostsamt med tanke på alla pjäser som måste skulpteras. Kortspel var däremot ganska lättillgängliga efter tryckpressens introduktion och exploderade i användning under 1500-talet (på bekostnad av tärningsspelandet).
– Att studera spel är ett sätt att verkligen komma nära de människor som gått före oss. Känslan av en motvillig tärning torde ha varit lika frustrerande 1620 som 2020, säger Greger Sundin, nyligen disputerad i konstvetenskap och verksam som antikvarie vid Uppsala universitetsmuseum Gustavianum.
Samlingar av föremål från hela världen

Foto:Mikael Wallerstedt
I universitetsmuseets samlingar finns det så kallade Augsburgska konstskåpet som stod klart 1631. Det är det mest välbevarade och berömda konstskåpet som den Augsburgske handelsmannen och konstagenten Philipp Hainhofer (1578-1647) lät tillverka. De konstskåp han sammanställde fyllde han med samlingar av föremål från hela världen – allt från naturens snäckor, mineraler och delar från djur, till människans vetenskapliga instrument, reliker och konstföremål. Och spel.
Det Augsburgska skåpet skänktes 1632 till Gustav II Adolf av staden Augsburg och i det finns en stor mängd spel och tidsfördriv. Greger Sundin har i sin avhandling tagit avstamp i dessa spel för att se hur olika bräd- och kortspel såg ut och användes i furstligt samlande under det tidiga 1600-talet. Användes de som spel på samma sätt som idag? Var spelen i konstskåpen tänkta att användas eller var de snarare menade att representera spel i ett sammanhang där så mycket var just representation?
Spelen användes av skåpens ägare
Efter att ha närstuderat de spel som finns bevarade från Hainhofers skåp runt om Europa har Greger Sundin dragit slutsatsen att spelen inte bara beskådats utan också har använts. Förmodligen av skåpens ägare med gäster. Han noterade också att alla spel var lättillgängligt placerade i skåpen så att det skulle gå enkelt att ta fram dem och spela.
Efter att ha studerat hundratals spel har Greger Sundin kunnat rekonstruera både användningen av spelen och hur samtida attityder påverkat formgivning, material och regler. Utifrån vilka spel som inkluderades i konstskåpen har han också kunnat utläsa att Hainhofer inte bara lyssnade på sina beställare utan också valde utifrån sitt egna stora spelintresse.
Löste gåtan kring ett mystiskt spel
Under de allra sista veckorna innan avhandlingen skulle gå till tryck lyckades Greger Sundin, med hjälp av en kollega i Tyskland, lösa gåtan kring ett mystiskt spel i det Augsburgska konstskåpet vars namn och regler redan var bortglömda då det först beskrevs i Sverige 1694.

De konstaterade att det fantasifullt dekorerade spelet var "Otrogna grannar” eller möjligen “Helvetesresan” (Höllfahren på tyska). Spelplanen användes för att flytta markörer på i samband med att man spelade kort. Beroende på var man hamnade gällde olika regler (till exempel: måste vara tyst, tilltala någon på ett specifikt sätt). Misslyckas man flyttar man sig ett steg närmare mitten där människorna kokas i en gryta. Hamnar man där förlorar man. Sisten kvar vinner och får alla pengar. Konstskåpens skapare Hainhofer brukade själv spela den här typen av spel på sina resor.
Publikation
A Matter of Amusement: The Material Culture of Philipp Hainhofer’s Games in Early Modern Princely Collections, Acta Universitatis Upsaliensis, 2020.
Mer läsning om historiska spel
- Adrian Seville, “The cultural legacy of the royal game of the goose: 400 years of printed board games” (2019)
- David Parlett, “Parlett’s history of board games” (2018)
- Johan Hizinga, “Homo ludens” (först publicerad 1938, finns i många nyutgåvor)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Innovativa spel tog hem priser vid Swedish Game Awards
16 juni 2016
Studenter i speldesign från Campus Gotland vid Uppsala universitet tog hem hälften av priserna på Swedish Game Awards 11 juni.
- Unik databas bakom nya kunskaper inom historia 31 maj 2016
- Är Nefertitis grav hittad? 31 maj 2016
-
Kurs i medeltidshistoria parallellt med medeltidsveckan
26 maj 2016
Uppsala universitet Campus Gotland utnyttjar miljön och stämningen under medeltidsveckan för kurs i medeltidshistoria.
-
Maria Ågren får förlängt Wallenberg Scholar
13 maj 2016
Historikern Maria Ågren har fått förlängning som Wallenberg Scholar för forskningsprojektet Genus och arbete.
- Första professorn i genusvetenskap har öppen föreläsning 18 april 2016
-
Kulturarv tema för stort internationellt möte
16 april 2016
Uppsala universitets rektor Eva Åkesson och kulturvårdsprofessorn Tor Broström vid Campus Gotland deltog i mitten av april vid en stor internationell konferens om kulturarv och kulturvård på Yale University. Mötet leddes av FN:s generalsekreterare...
-
Karl XII – inte bara en krigarkung
13 april 2016
Lyssna på forskarpodd nr 13 med Petter Hellström, idéhistoriker på institutionen för idé- och lärdomshistoria.
-
Kick-off för årets mentorprogram Mentor4Research
23 mars 2016
Uppsala universitet har nu som första universitet i Sverige dragit igång Mentor4Research, ett mentorsprogram för forskare med intresse av att kommersialisera forskning. Kick-offen för 2016 års program hölls den 17 mars i UU Innovations lokaler i U...
-
Susanna Erlandsson får pris för sin avhandling
21 mars 2016
Historiker får Kungliga Vitterhetsakademins pris för förtjänta vetenskapliga arbeten 2014-2015.
-
Ny forskning ger nytt ljus på Erik den heliges liv
16 mars 2016
Legenden berättar om en helgonkung som dog en dramatisk död i strid utanför kyrkan där han firat mässa. Men vad kan modern forskning berätta om de ben som tillskrivs honom? Ett forskningssamarbete som letts från Uppsala universitet kan nu berätta ...
-
Sommarskola med fokus på bättre hälsa genom spelutveckling
11 mars 2016
Inom ramen för EIT Health, ett hälsoforskningsinriktat konsortium på EU-nivå där Uppsala universitet har en ledande roll, arrangeras i år sommarskola i Visby. Under kursen ska studenter från olika ämnesbakgrund få utveckla spelkoncept som syftar t...
-
Lyft fram möjligheterna med fristående kurser
17 februari 2016
Det återstår ungefär halva mandatperioden för dekan och ledamöter i fakultetsnämnden för historisk-filosofiska fakulteten. Vi träffade dekanen Kerstin Rydbeck för att höra vad som hänt och vad som kommer framöver.
-
Stipendier att söka
04 februari 2016
Studenter och forskare kan söka nu söka vårterminens stipendier.
-
Åtta projekt får bidrag från Torsten Söderbergs Stiftelse
03 februari 2016
I december 2015 beslutade Torsten Söderbergs Stiftelse om 2015 års anslag till forskning vid svenska lärosäten. Uppsala universitet får bidrag på sammanlagt nära 5,5 miljoner kronor till åtta olika projekt.
-
Afrosvenska historier - spåren av slaveri och kolonialism
18 januari 2016
Hallå där Sten Hagberg, moderator på panelsamtalet "Afrosvenska historier - spåren av slaveri och kolonialism" 20 januari.
-
Föreläsning med Robert Darnton
18 januari 2016
Hedersdoktorn Robert Darnton håller föreläsningen Libraries, Books, and the Digital Future 28 januari.
-
Tor Broström i styrelsen för Norsk Institutt for kulturminneforskning
21 december 2015
Tor Broström, professor i kulturvård vid Campus Gotland, har av Norges Forskningsråd utsetts till styrelseledamot i Norsk Institutt for Kulturminneforskning (NIKU).
-
Hallå där Mika Hietanen, lektor vid avdelningen för retorik vid litteraturvetenskapliga institut
15 december 2015
Du har fått medel för att presentera den klassiska retoriken på ett tekniskt innovativt och interaktivt sätt. Vad innebär det?
-
Rådsprofessur till forskning om de första vikingarna
08 december 2015
En av årets tio beviljade rådsprofessurer från Vetenskapsrådet går till arkeologen Neil Price vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.