Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen blir viktiga tecknare av svenska alternativserier. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar forskaren på seriernas betydelse som samtidsdokument.
Uppsala universitet.
– Serietecknarna kommer med förstahandsinformation om sin vardag. Det återger sådant som de upplever och deras bilder har ofta dokumentära inslag: Vi kan se hur ett stadsrum såg ut vid tiden som bilden är skapad. Vi får följa med dem in i sängkammaren, in i köket. Vi får ta del av jargongen i talat språk: De ger oss samtal på caféer och på skolgårdar och arbetsplatser. Det är verkligheten som är deras material och som de omsätter i bild och text. Samtidigt ryms det poetiska, absurda och abstrakta i deras bildvärldar, säger Kristina Mejhammar, doktor i konstvetenskap vid Uppsala universitet och författare till avhandlingen.
I avhandlingens fyra fallstudier får vi följa hur Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen upplever förändringar i samhället och hur det påverkar deras liv, i verk från 1970-talet och framåt. Kristina Mejhammar har undersökt vilka livsberättelser som framträder i det mycket omfattande materialet. Författarnas tecknade alter egon tampas med universella frågor kring identitet, relationer, uppväxt, karaktärsdanande och sökandet efter mening i en föränderlig värld. Berättelserna innehåller mycket humor men också allvar, samhällskritik och självreflektion.
Femtio år av svensk seriehistoria
sina studier av femtio år, 1965-2015, av svensk
seriehistoria.
I avhandlingen presenterar Kristina Mejhammar sina studier av femtio år, 1965-2015, av svensk seriehistoria. Hon jämför med den utveckling som sker internationellt inom serieskapande med utvecklingen i Sverige. Det finns starka beröringspunkter med flera franskspråkiga, engelskspråkiga och asiatiska länder, men jämfört med en del andra länder har Sverige länge, och till viss del fortfarande, en låg syn på seriers status, i förhållande till annat berättande som exempelvis romaner och facklitteratur. I många år fanns en syn att serier bara är till för barn och det dröjer fram till 1970-80-talen innan det etableras serier som har en uttalad målgrupp i vuxna.
– Under framför allt 1980-talet förändras serieläsandet i Sverige. De självbiografiska serierna kommer, till en början utan att det riktigt märks eftersom de handlar om vardagen. Samtidigt ökar det akademiska intresset. De båda de rörelserna sker parallellt omkring sekelskiftet och leder till att serier får en annan status.
Stor bredd i sina konstnärskap
Förutom en allmän beskrivning av läget i landet har Kristina Mejhammar studerat de fyra serieskaparna på en djupare nivå: Cecilia Torudd (f. 1942), Ulf Lundkvist (f. 1952), Gunna Grähs (f. 1954) och Joakim Pirinen (f. 1961). Alla fyra har en stor bredd i sina konstnärskap, som till exempel poesi, spoken word, teckningar, illustrationer, bilderböcker och drama/teaterpjäser. Det gemensamma är att serier är en viktig del och det är den biten som avhandlingen fokuserar på. Kristina Mejhammar analyserar serieskaparnas självsyn och världsbild.
Hon har valt serieskaparna utifrån flera kriterier:
- De är både konstnärer och auteurer.
- De skriver både manus och tecknar själva och har en personlig stil.
- De har gjort både traditionella självbiografiska serier och visuella livsberättelser.
- De har varit viktiga för att forma de svenska alternativserierna.
Debuterade ungefär samtidigt
Trots att de alla debuterade ungefär samtidigt, i mitten av 1980-talet, som serietecknare för vuxna läsare, är stor spridning på dem i ålder, de är födda på 1940-, 1950- och 1960-talet.
– Genom deras ögon får vi en bild av hur samhället har utvecklats och vi kan se individualismens genomslag. Deras världar är källor av kunskap om samtiden som kan användas inom många områden. Historiker och samhällsvetare, kanske också ekonomer borde kunna ha användning av det här. Det finns många ingångar och nycklar till serietecknarnas världsbilder som kan öppna för många fler tolkningar. En serietecknare förmår fånga en stämning eller en situation med några pennstreck. Det ser så enkelt och lätt ut och man förstår inte alltid hur stort arbete som ligger bakom. Men komplettera bilden med några ord så får den ett enormt genomslag, säger Kristina Mejhammar.
Publikation
Arnerud Mejhammar, Kristina (2020); Självsyn och världsbild i tecknade serier: Visuella livsberättelser av Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen, Sanatorium förlag. , http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-418759
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...