Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020

Amanda Lagerkvist är universitetslektor vid institutionen för informatik och media och har öppnat upp ett helt nytt forskningsfält: Existentiella mediestudier.
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en digital tidsålder, säger Amanda Lagerkvist.
Hon är universitetslektor vid institutionen för informatik och media och har öppnat upp ett helt nytt forskningsfält: Existentiella mediestudier. Det handlar om vad det innebär att vara människa i en digital tidsålder, när allt mer automatiseras i samhället.
Med sin forskning vill hon bidra till mer än ett kritiskt perspektiv på hajpen kring artificiell intelligens.
– Vi kan inte bara säga att utvecklingen är positiv. En ny möjlighet med tekniken kan på samma gång rymma en sårbarhet. Därför måste vi humanister vara med, men vi ska inte bara kritisera utan också engagera oss kreativt. Vi ska prata med AI-forskarna om vad vi ska med AI till, vilka stora samhällsfrågor vi kan lösa, men också vilka värden som står på spel.
Biometrisk AI ändrar bilden av människan
Amanda Lagerkvist driver det tvärvetenskapliga projektet BioMe. Det handlar om de existentiella konsekvenserna av biometrisk AI, alltså teknik för att identifiera sig med sin kropp, till exempel ansikts- och röstigenkänning.
– Ansiktet, rösten och kroppen är unika för oss människor. Vad händer när det här sammanflätas med den nya tekniken? Vad är den biometriska personen och hur kommer den att omstöpa bilden av oss själva och varandra?
Andra problem uppstår när biometri används för att lokalisera personer, och för att spåra potentiella avvikare i ett samhälle.
– Vad händer då med hbtq+- och minoritetsgrupper, till exempel papperslösa, vars hela existens bygger på att de inte blir sedda? Det är exempel på varför det här måste beforskas – de här autonoma systemen berör oss i djupet av hela vår existens, säger Amanda Lagerkvist.
Ställa obekväma frågor
Hon är en av de forskare som fått anslag inom det stora programmet WASP-HS, som studerar AI och autonoma system ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Hon är glad över att humaniora har fått en så central roll i satsningen.
– Som forskare inom humaniora är vår uppgift och vårt uppdrag från samhället alltid att ställa obekväma frågor, ge sammanhang och fördjupning. Men vi måste tillsammans med AI-forskare delta i formuleringen av vad som står på spel.
Själv samarbetar hon med Chalmers Artificial Intelligence Research Center, och planerar en serie möten både i Göteborg och Uppsala. Tillsammans ska de ägna sig åt kollaborativ forskning i samarbete med industrin.
Lösa stora samhällsutmaningar
AI omgärdas med profetior om att det ska lösa mänsklighetens alla problem. Amanda Lagerkvist menar att visst vore det fantastiskt om stora samhällsutmaningar som coronaviruspandemin eller klimatkrisen kunde lösas med hjälp av tekniken. Men det behövs också en diskussion om vad AI inte ska användas till. Kanske behövs ”fredade zoner” dit automationen inte når, menar Amanda Lagerkvist.
– Som diskussionen har varit har det låtit som om AI är en naturkraft som kommer att ta över och härska över oss, men behöver vi automatisera allt bara för att vi kan det? Tekniken byggs av människor för vissa syften och för att lösa vissa problem, men det blir farligt när vi överlåter på den att leda samhällsutvecklingen.
Forskning om hur AI påverkar samhället
- Amanda Lagerkvist leder projektet BioMe: Existential challenges and ethical imperatives of biometric AI in everyday lifeworlds. Projektet pågår från januari 2020 till december 2024.
- WASP-HS (The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society) är ett forskningsprogram om hur det pågående teknikskiftet kommer att påverka vårt samhälle och våra beteenden. Wallenbergstiftelserna satsar upp till 660 miljoner kronor på forskning om de förändringar som kommer som följd av teknikskiftet.
- Bloggpost av Amanda Lagerkvist: Sweden needs to take a lead in humanistic and social scientific perspectives on AI
- BioMe: Existential challenges and ethical imperatives of biometric AI in everyday lifeworlds
- Uppsala Informatics and Media Hub for Digital Existence
- The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...