Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen

9 april 2020

Joakim Palme, professor i statsvetenskap

Foto/bild: Mikael Wallerstedt

– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta viruset och dess följder. I sändningen från Uppsala stadsbibliotek deltar också Jenny Andersson, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria.

Vilka av alla de frågor som omger krisen kommer ni att belysa?
– Jag vill framför allt diskutera vilken framtid vi vill skapa åt oss efter corona. Situationer av det här slaget orsakar inte bara politiska utmaningar, de öppnar också stora möjligheter. Jag har själv studerat hur erfarenheterna av den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige under 90-talet hjälpte oss att navigera genom den globala lågkonjunkturen decenniet därpå. Nu befinner vi oss i ännu ett svårt läge, och jag är övertygad om att vi har förutsättningar att göra goda vägval.

Vad krävs för att vi ska ta oss ut ur krisen i rätt riktning?
– Framför allt måste vi minska avståndet mellan forskning och politik. För det krävs gemensamma arenor där ny kunskap kontinuerligt når de beslutsfattande leden. Det tas många sådana initiativ, ett exempel är Delegationen för migrationsstudier där jag själv är ordförande, och staten visar en tydlig vilja att fortsätta utveckla analyssektorn, så det finns hopp.

Har expertisen fått tillräckligt gehör i Sveriges hantering av coronasituationen?
– Folkhälsomyndighetens rekommendationer har uppenbart fått råda och folkhälsan har prioriterats. Det är då naturligt att vi frågar oss om experter inom exempelvis ekonomi borde ha fått mer inflytande, likaså om de råd Folkhälsomyndigheten ger verkligen är vetenskapligt grundade, etiskt riktiga och de bästa för folkhälsan? Vi måste också kunna diskutera om alla experter är lika väl rustade att faktiskt ge bästa möjliga råd? Den mediala logiken kräver debatt, vilket medför risken att den mest avvikande ”expertisen” ges utrymme på bekostnad av de främsta i fältet, samtidigt gör rådande osäkerhet att vi bör pröva olika perspektiv. Krisen har ju försatt både forskare och journalister i en lärandeprocess, men på det hela taget uppfattar jag att samtalet förs på en konstruktiv nivå.

Vilken samhällsutveckling hoppas du på post-corona?
– Staten bör lägga grund för bättre samverkan mellan offentlig och privat sektor, vidare ser jag gärna att välfärdsstaten återerövrar förlorad mark. Det är också viktigt att forskningen faktiskt bidrar med underlag för beslut. Misslyckas vi med att skapa internationella och gemensamma aktioner är risken överhängande att nationalism och främlingsfientlighet gror ytterligare.

Vilka ytterligare aspekter av coronakrisen hoppas du kunna lyfta?
– Varje år dör mer än 5 miljoner barn innan de hinner fylla fem år. I låginkomstländer dör mer än hälften av barnen av infektionssjukdomar som går att förebygga. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet är starkt bidragande orsaker. Det är en katastrof som sällan uppmärksammas annat än som statistik i rapporter. Kan samhället mobilisera så snabbt kring corona borde vi förmå göra mer i både detta och andra viktiga sammanhang, och det är ett ämne jag ser mycket fram emot att samtala om längre fram.

Magnus Alsne

Fakta

  • Samtalet Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? livesänds på Stadsbibliotekets Facebooksida, torsdag 16 april , kl. 16.00.
  • I samtalet deltar Joakim Palme, professor vid statsvetenskapliga institutionen och Jenny Andersson, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria, båda Uppsala universitet
  • Samtalet leds av Leonidas Aretakis, journalist.
  • Samtalet arrangeras av Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och Uppsala Stadsbibliotek

Mer information

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten

Fler nyheter
Skriv ut