Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
9 april 2020

Joakim Palme, professor i statsvetenskap
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta viruset och dess följder. I sändningen från Uppsala stadsbibliotek deltar också Jenny Andersson, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria.
Vilka av alla de frågor som omger krisen kommer ni att belysa?
– Jag vill framför allt diskutera vilken framtid vi vill skapa åt oss efter corona. Situationer av det här slaget orsakar inte bara politiska utmaningar, de öppnar också stora möjligheter. Jag har själv studerat hur erfarenheterna av den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige under 90-talet hjälpte oss att navigera genom den globala lågkonjunkturen decenniet därpå. Nu befinner vi oss i ännu ett svårt läge, och jag är övertygad om att vi har förutsättningar att göra goda vägval.
Vad krävs för att vi ska ta oss ut ur krisen i rätt riktning?
– Framför allt måste vi minska avståndet mellan forskning och politik. För det krävs gemensamma arenor där ny kunskap kontinuerligt når de beslutsfattande leden. Det tas många sådana initiativ, ett exempel är Delegationen för migrationsstudier där jag själv är ordförande, och staten visar en tydlig vilja att fortsätta utveckla analyssektorn, så det finns hopp.
Har expertisen fått tillräckligt gehör i Sveriges hantering av coronasituationen?
– Folkhälsomyndighetens rekommendationer har uppenbart fått råda och folkhälsan har prioriterats. Det är då naturligt att vi frågar oss om experter inom exempelvis ekonomi borde ha fått mer inflytande, likaså om de råd Folkhälsomyndigheten ger verkligen är vetenskapligt grundade, etiskt riktiga och de bästa för folkhälsan? Vi måste också kunna diskutera om alla experter är lika väl rustade att faktiskt ge bästa möjliga råd? Den mediala logiken kräver debatt, vilket medför risken att den mest avvikande ”expertisen” ges utrymme på bekostnad av de främsta i fältet, samtidigt gör rådande osäkerhet att vi bör pröva olika perspektiv. Krisen har ju försatt både forskare och journalister i en lärandeprocess, men på det hela taget uppfattar jag att samtalet förs på en konstruktiv nivå.
Vilken samhällsutveckling hoppas du på post-corona?
– Staten bör lägga grund för bättre samverkan mellan offentlig och privat sektor, vidare ser jag gärna att välfärdsstaten återerövrar förlorad mark. Det är också viktigt att forskningen faktiskt bidrar med underlag för beslut. Misslyckas vi med att skapa internationella och gemensamma aktioner är risken överhängande att nationalism och främlingsfientlighet gror ytterligare.
Vilka ytterligare aspekter av coronakrisen hoppas du kunna lyfta?
– Varje år dör mer än 5 miljoner barn innan de hinner fylla fem år. I låginkomstländer dör mer än hälften av barnen av infektionssjukdomar som går att förebygga. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet är starkt bidragande orsaker. Det är en katastrof som sällan uppmärksammas annat än som statistik i rapporter. Kan samhället mobilisera så snabbt kring corona borde vi förmå göra mer i både detta och andra viktiga sammanhang, och det är ett ämne jag ser mycket fram emot att samtala om längre fram.
Fakta
- Samtalet Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? livesänds på Stadsbibliotekets Facebooksida, torsdag 16 april , kl. 16.00.
- I samtalet deltar Joakim Palme, professor vid statsvetenskapliga institutionen och Jenny Andersson, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria, båda Uppsala universitet
- Samtalet leds av Leonidas Aretakis, journalist.
- Samtalet arrangeras av Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och Uppsala Stadsbibliotek
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.