Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
9 april 2020

Joakim Palme, professor i statsvetenskap
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta viruset och dess följder. I sändningen från Uppsala stadsbibliotek deltar också Jenny Andersson, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria.
Vilka av alla de frågor som omger krisen kommer ni att belysa?
– Jag vill framför allt diskutera vilken framtid vi vill skapa åt oss efter corona. Situationer av det här slaget orsakar inte bara politiska utmaningar, de öppnar också stora möjligheter. Jag har själv studerat hur erfarenheterna av den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige under 90-talet hjälpte oss att navigera genom den globala lågkonjunkturen decenniet därpå. Nu befinner vi oss i ännu ett svårt läge, och jag är övertygad om att vi har förutsättningar att göra goda vägval.
Vad krävs för att vi ska ta oss ut ur krisen i rätt riktning?
– Framför allt måste vi minska avståndet mellan forskning och politik. För det krävs gemensamma arenor där ny kunskap kontinuerligt når de beslutsfattande leden. Det tas många sådana initiativ, ett exempel är Delegationen för migrationsstudier där jag själv är ordförande, och staten visar en tydlig vilja att fortsätta utveckla analyssektorn, så det finns hopp.
Har expertisen fått tillräckligt gehör i Sveriges hantering av coronasituationen?
– Folkhälsomyndighetens rekommendationer har uppenbart fått råda och folkhälsan har prioriterats. Det är då naturligt att vi frågar oss om experter inom exempelvis ekonomi borde ha fått mer inflytande, likaså om de råd Folkhälsomyndigheten ger verkligen är vetenskapligt grundade, etiskt riktiga och de bästa för folkhälsan? Vi måste också kunna diskutera om alla experter är lika väl rustade att faktiskt ge bästa möjliga råd? Den mediala logiken kräver debatt, vilket medför risken att den mest avvikande ”expertisen” ges utrymme på bekostnad av de främsta i fältet, samtidigt gör rådande osäkerhet att vi bör pröva olika perspektiv. Krisen har ju försatt både forskare och journalister i en lärandeprocess, men på det hela taget uppfattar jag att samtalet förs på en konstruktiv nivå.
Vilken samhällsutveckling hoppas du på post-corona?
– Staten bör lägga grund för bättre samverkan mellan offentlig och privat sektor, vidare ser jag gärna att välfärdsstaten återerövrar förlorad mark. Det är också viktigt att forskningen faktiskt bidrar med underlag för beslut. Misslyckas vi med att skapa internationella och gemensamma aktioner är risken överhängande att nationalism och främlingsfientlighet gror ytterligare.
Vilka ytterligare aspekter av coronakrisen hoppas du kunna lyfta?
– Varje år dör mer än 5 miljoner barn innan de hinner fylla fem år. I låginkomstländer dör mer än hälften av barnen av infektionssjukdomar som går att förebygga. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet är starkt bidragande orsaker. Det är en katastrof som sällan uppmärksammas annat än som statistik i rapporter. Kan samhället mobilisera så snabbt kring corona borde vi förmå göra mer i både detta och andra viktiga sammanhang, och det är ett ämne jag ser mycket fram emot att samtala om längre fram.
Fakta
- Samtalet Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? livesänds på Stadsbibliotekets Facebooksida, torsdag 16 april , kl. 16.00.
- I samtalet deltar Joakim Palme, professor vid statsvetenskapliga institutionen och Jenny Andersson, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria, båda Uppsala universitet
- Samtalet leds av Leonidas Aretakis, journalist.
- Samtalet arrangeras av Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och Uppsala Stadsbibliotek
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...