Diplomatic wives’ political clout often overlooked
7 mars 2019

Many 20th-century accounts of international relations and diplomacy often leave out the role of women. Diplomats’ wives were not officially employed, but diplomacy was frequently based on couples working together.
‘If you’re interested in the workings of international relations and diplomacy in the 20th century, you can’t ignore the gender aspect and the role women had in diplomacy,’ says Susanna Erlandsson, a postdoctoral history researcher at the Department of History.
One of her subjects of study has been Margaret van Kleffens, the wife of Eelco van Kleffens, the Dutch Foreign Minister during the Second World War. The study is part of Erlandsson’s research project ‘Behind the scenes: how non-officials and personal politics helped shape the post-war world, 1940–1958’ , funded by the Swedish Research Council.
Example from the Netherlands
‘Margaret van Kleffens’ diary entries show how, on a daily basis, she helped her husband maintain and expand his diplomatic network to build diplomatic trust. She herself sometimes also represented the Netherlands.’

Dutch Ministry of Foreign Affairs in The Hague
on her research. Photo: Rimko van der Maar
To influence Winston Churchill’s attitude towards the Netherlands, Margaret van Kleffens also worked through his wife, Clementine Churchill. But van Kleffens’ contribution to Dutch foreign policy is not included in the usual historical accounts.
‘The authors seem to assume that her role was private, not political. But if you want to understand how diplomacy worked, you can’t distinguish between the personal and the political socialising.’
The diplomatic system was based on a diplomat and his wife working together, with the latter assumed to be apolitical, with no political agenda of her own.
‘This enabled diplomatic wives to exert subtle influence and perform delicate tasks. At the same time, it was possible to deny the political importance of what they did and said.’
Diplomatic wives stand out in other sources
To find out the political significance of diplomatic wives, one needs to consult sources other than the official documents at the foreign ministry concerned.
‘The women’s role often looks more prominent in, for example, personality reports and diaries, but also in some diplomatic reports. Sources like that aren’t always used by people who write about the history of international relations.’
Wives assessed informally
Diplomatic wives were not employees, nor were they paid. They performed work free of charge for the foreign ministry.
‘But they saw themselves as having careers as diplomatic wives.’
A diplomat without the ‘right’ wife often found it difficult to have a diplomatic career.
‘It was extremely important for a diplomat to have a wife who could be charming and congenial. At dinners and other receptions, the wife was always, for example, seated next to the politically most important diplomat and served as the man’s eyes and ears.’
The central role played by diplomatic wives emerges clearly, in particular, from the interest taken by the foreign ministry in their diplomats’ wives.
‘Right up to the 1960s it was a common practice, for instance, to hold cocktail parties to which budding diplomats were invited to bring their wives, who were appraised informally.’
Find out more
Blog entry on the research: Who was Margaret van Kleffens and why should we care? On gender blindness in diplomatic history
Publication: Off the record: Margaret van Kleffens and the gendered history of Dutch World War II diplomacy
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur
01 augusti 2017
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalt...
-
"Karinfonden" ska stödja kvinnliga forskare
01 juni 2017
Uppsala universitet har tagit emot en donation på en miljon kronor för att skapa ”Stiftelsen Karinfonden” till stöd för kvinnliga forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria. Pengarna donerades av Karin Johannisson, professor emerita v...
-
En svensk stil?
22 maj 2017
Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska s...
-
Heléne Lööw årets väckarklocka
16 maj 2017
Heléne Lööw, docent i historia, har fått priset Årets Väckarklocka 2017 av Elin Wägner-sällskapet för arbete i Elin Wägners anda.
-
Ny arena för det kritiska samtalet
26 april 2017
Snart öppnas dörrarna till Humanistiska teatern – en spektakulär aula och föreläsningssal, byggd som en klassisk teater och utrustad med den senaste audio-visuella tekniken.
-
Mandelgrenpriset till Michael Neiß
12 april 2017
Svenska fornminnesföreningen har beslutat att tilldela doktoranden och arkeologen Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017 för sin forskning om vikingatidens djurornamentik.
-
Temanummer om vikingar i National Geographic baserat på forskningsprojekt
15 mars 2017
Marsnumret av National Geographic 2017 har fokus på vikingar. Grunden till artikeln är forskningsprojektet Vikingafenomenet vid institutionen för arkeologi och antik historia.
-
Konsert med musik ur Dübensamlingen
14 mars 2017
Lördagen den 18 mars kl. 15.00 framförs konserten "Sacred Treasures" i Uppsala domkyrka. Uppsala Akademiska Kammarkör tillsammans med stråkensemble och solister från WDR Rundfunkchor Köln framför kyrklig vokal- och instrumentalmusik från 1600-tale...
-
Rasismen i dagens Sverige
06 mars 2017
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardel...
-
Iva Lucic får pris för sin avhandling
02 mars 2017
Iva Lucic, gästforskare vid historiska institutionen har belönats med Westinska priset för sin avhandling om hur nationsbildningsprocessen inom ramen för Titos Jugoslavien gick till.
-
Samverkansmöte om integrering och rehabilitering i arbetslivet
27 februari 2017
Praktiker och forskare är välkomna till vårens första välfärdslunch 7 mars om integrering och rehabilitering i arbetslivet.
-
Välkomna till vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
23 februari 2017
Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Gräv i den geologiska sandlådan och gör experiment med vatten. Lär dig mer om digital arkeologi eller vad som händer med ett blodprov. Gör en biogasballong eller programm...
-
8 mars startar feministiska stadsvandringar i Uppsala
17 februari 2017
Hallå där Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, som har tagit initiativet till att starta feministiska stadsvandringar i Uppsala med start på internationella kvinnodagen 8 mars. Varför startar ni feministiska stadsvandringar?
-
Professor i kulturvård del av expertpanel
15 februari 2017
EU-kommissionen har nyligen utsett professor Christer Gustafsson vid konstvetenskapliga institutionen att delta i expertpanelen för European Heritage Label.
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.