Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
10 december 2018

Det är svårt att skilja mellan nyheter och annonser på nätet, visar ny forskning inom projektet Nyhetsvärderaren.
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombination med en ödmjukhet för att det är svårt att hantera digitala nyheter, säger forskaren Thomas Nygren.
Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik, håller just nu på att sammanställa och analysera resultaten av två studier av cirka 500 ungas och 1000 vuxnas självuppfattningar och förmåga att avgöra mer eller mindre komplicerade uppgifter vad gäller digital källkritik. Resultaten kommer att presenteras i vetenskapliga tidskrifter under 2019.
– Det som vi tycker är intressant är att de som säger sig vara bra på att tolka information är ofta de som har sämst resultat på testet. Medan de vuxna och ungdomar som har ett bra resultat, tycker att det är särskilt viktigt att ha tillgång till pålitliga nyheter. De har ett sinnelag som handlar om att det finns andra som vet bättre och att det är viktigt att ta del av andras kunskap. I andra änden finns de som har en övertro till sin egen förmåga och tycker att de själva vet bäst.
Ödmjukhet inför andras kunskap
En ödmjukhet inför andras kunskap tycks alltså vara viktig, och forskarna har också sett att högre utbildning har betydelse.
– De som har mer utbildning, tre år eller mer på högskola eller universitet, är också mindre tvärsäkra. De ser det som viktigt att ta del av andras pålitliga kunskap och är reflekterande kring att det är svårt att hantera information online, säger Thomas Nygren.
Projektet Nyhetsvärderaren har tidigare kartlagt ungas digitala nyhetsflöden, bland annat genom ett massexperiment där cirka 10 000 elever deltog. Steg två och tre, som just nu pågår, är att undersöka hur bra ungdomar och vuxna är på källkritik och att bygga upp ett digitalt stöd som kan hjälpa personer att bli bättre på källkritik.
Utvecklar ett självtest
Forskarna utvecklar nu ett självtest, som ger feedback på ens förmåga att tänka källkritiskt, och kan användas i klassrummet.
– Vi har ett väldigt bra samarbete med skolorna och kontakter med lärare och elever. Det här är någonting som vi lärare alltid har hållit på med, men idag är det något som vi verkligen behöver ta tag i. Det är en demokratisk utmaning både att hitta information och att granska den, säger Thomas Nygren.
Digital källkritik är svårt
I den senaste undersökningen har forskarna testat om försökspersonerna ser vem som står bakom informationen, till exempel om de kan skilja på en journalist och en marknadsförare och förmår skilja hårt vinklad en text från Fria Tider från en text från public service.
– Vi har ett batteri av tester av olika dimensioner av digital källkritik, till exempel vilken typ av bevisföring som finns, olika trovärdighetsgrader och jämförelser mellan olika typer av källor, säger Thomas Nygren.
– Tidigare forskning visar tydligt att det är svårt med källkritik och att det är svårt att navigera mellan olika informationskällor. Det vi har tillfört är att samköra bakgrundsdata och självuppskattning, så att vi kunnat se att ödmjukhet är viktigt.
---
Projektet Nyhetsvärderaren
Thomas Nygren och Mona Guath på psykologiska institutionen ansvarar för studierna. De har utvecklats i samarbete med lärare och forskare i projektet Nyhetsvärderaren, som är ett samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet, Uppsala universitet och RISE Interactive. Projektet finansieras av Vinnova och Uppsala universitet.
Läs mer
Vaccin mot propaganda och fake news
Stort intresse för massexperiment om källkritik
Nyhetsgranskning i sociala medier kräver nya metoder
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...