Tydlig antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden
16 november 2018
Afrosvenskar har väsentligt lägre bruttolön och disponibel inkomst än den övriga svenska befolkningen. De är överrepresenterade i lågstatusyrken och för dem som läser vidare efter gymnasiet och avslutar en treårig postgymnasial utbildning ökar antalet dagar i arbetslöshet, till skillnad från resten av befolkningen där arbetslösheten sjunker med högre utbildningsnivå.
Det visar en ny studie som Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet har gjort på uppdrag av länsstyrelsen i Stockholms län.
– Resultaten är anmärkningsvärda. Undersökningen visar att antisvart rasism och diskriminering strukturerar villkoren på svensk arbetsmarknad, säger Irene Molina som tillsammans med Mattias Gardell, båda professorer och vetenskapliga ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, vid Uppsala universitet, har lett studien.
Cemfor har tagit fram rapporten på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm. Resultaten från studien visar på stora skillnader mellan afrosvenskar* och den övriga befolkningen** inom alla undersökta områden: arbetslöshet, bruttolön, disponibel inkomst, tillgång till låg- och högstatusyrken samt möjlighet att göra karriär och uppnå chefspositioner i förhållande till utbildningsnivå.
Studien visar bland annat att afrosvenskar är överrepresenterade i lågstatusyrken och underrepresenterade i högstatusyrken samt att afrosvenskar spenderar fler dagar i arbetslöshet än den övriga befolkningen med motsvarande utbildningsnivå.
Det framkommer också att afrosvenskar behöver ha forskarutbildning för att komma upp i samma disponibla inkomst som den övriga befolkningen har efter en treårig eftergymnasial utbildning. En afrosvensk i chefsposition tjänar bara cirka 77 procent av vad en chef från den övriga befolkningen, med motsvarande utbildningsnivå, gör. En skillnad som syns oavsett om afrosvensken är född i Afrika eller född och uppvuxen i Sverige. Störst lönegap mellan afrosvenskar och övriga befolkningen syns i Stockholmsregionen.
I Stockholms län varierar skillnaden i disponibel inkomst mellan afrosvenskar födda i Afrika söder om Sahara, och den övriga befolkningen i förhållande till stigande utbildningsnivå. Vid den lägsta utbildningsnivån – mindre än nio års grundskola – är löneskillnaderna drygt 7 procent. Vid den högsta utbildningsnivån – forskarutbildning – är skillnaden nästan 39 procent.
– Vi är inte helt förvånade över resultaten. Siffrorna bekräftar den bild vi har fått i vårt arbete där hudfärg verkar spela en större roll än vad som återspeglas i arbetsgivarnas mångfalds- och inkluderingsarbete, säger Katarina de Verdier, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm.
Undersökningen har gjorts med kvantitativa metoder och bygger på data från Statistiska centralbyrån, SCB, som omfattar den totala befolkningen mellan 20 och 64 år i Sverige, det vill säga cirka sex miljoner individer. Forskarna har tittat på situationen i landet som helhet samt i de tre storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne.
Löneskillnaden är störst i den privata sektorn: personer födda i Afrika söder om Sahara har 25 procent lägre lön än befolkningen i övrigt och afrosvenskar som är födda i Sverige, med minst en förälder född i Afrika söder om Sahara, har 36 procent lägre lön än befolkningen i övrigt.
Samma mönster uppdagas i lönespridningen för offentliganställda i stat, landsting och kommun. För landstingsanställda gäller exempelvis att afrosvenskar födda i Afrika söder om Sahara har tio procent lägre lön än den övriga befolkningen, medan afrosvenskar födda i Sverige tangerar den privata sektorn med 36 procent lägre lön än befolkningen i övrigt.
– Vilka åtgärder som behövs för att uppnå visionen om lika villkor i arbetslivet är en politisk fråga. Forskningen behöver gå vidare och undersöka varför det ser ut som det gör. Vi behöver också se om den kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män som företag och organisationer åläggs att utföra kan utvidgas till andra diskrimineringsgrunder. Det bör också skapas en instans som kontrollerar om de aktiva åtgärder som man gör mot diskriminering genomförs och om de får avsedd effekt, säger Mattias Gardell.
– Det finns alla anledning att finns anledning att se över diskrimineringslagen. Det räcker inte med mångfaldsplaner så länge som det ändå är möjligt för arbetsköpare att bryta mot diskrimineringslagen utan påföljd, säger Irene Molina.
* Till gruppen räknas i sammanhanget afrosvenskar födda i Afrika söder om Sahara eller afrosvenskar födda i Sverige med minst en förälder född i Afrika söder om Sahara.
** Samtliga personer vars båda föräldrar är födda i Sverige och personer som själva fötts eller har minst en förälder som fötts i ett annat land som inte tillhör regionen Afrika söder om Sahara.
Läs rapporten: Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden, Rapport 2018:21, Länsstyrelsen Stockholm http://cemfor.uu.se/digitalAssets/755/c_755790-l_3-k_r2018-21-antisvart-rasism-och-diskriminering-webb.pdf
Om Cemfor www.cemfor.uu.se
Länsstyrelsen Stockholms pressmeddelande https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/om-lansstyrelsen-stockholm/pressrum/nyheter/nyheter---stockholm/2018-11-16-tydlig-diskriminering-av-afrosvenskar-pa-svensk-arbetsmarknad.html
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.