Både känslor och makt i politiska biografier
11 september 2018

– Vi uppmärksammar en genre som har blivit allt mer populär, inte minst bland politiker, säger Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och en av bokens författare.
Kvinnor skriver om känslor och män skriver om makt. I vart fall när det handlar om politiska självbiografier. Det skriver professor Margaretha Fahlgren och Birgitta Wistrand, forskare och tidigare riksdagsledamot, som nyligen presenterat en bok där de har analyserat ett sjuttiotal politiska biografier och självbiografier.
– Vi uppmärksammar en genre som har blivit allt mer populär, inte minst bland politiker som allt oftare skriver om sina liv. Tidigare var en självbiografi något som skrevs efter ett långt yrkesliv, som en tillbakablick. Nu skriver många mitt i karriären eller när de har tvingats bort från politiken, säger Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och en av bokens författare.
I Älska eller älskas – Makt och känslor i politiska biografier har forskarna analyserat ett sjuttiotal självbiografier. Den tidigaste är av Gösta Bohman, partiledare för Moderaterna 1970-1981, och den senaste är av Annie Lööf, nuvarande partiledare för Centerpartiet. Andra namn är bland andra Margot Wallström, nuvarande utrikesminister (S); Fredrik Reinfeldt, statsminister 2006-2014 och partiledare för Moderaterna och Birgitta Ohlsson EU- och demokratiminister (Fp) 2010-2014.
Skriver hellre om makt än känslor

ledarmot, har tillsammans med Margareta Fahlgren
analyserat ett sjuttiotal självbiografier.
FOTO: SVERIGES RIKSDAG
Att monografin fått underrubriken Makt och känslor faller sig naturligt för forskarna. De beskriver hur politikerna helst av allt vill skriva om makt och helst inte om känslor, men hur känslorna lyser igenom innehållet i deras berättelser.
– När man läser böckerna är det precis det som de handlar om. Det är oerhört mycket känslor som man håller tillbaka. Det kommer fram en oerhörd längtan att finnas med i maktens korridorer. Det är partiet som man älskar och som man vill ha bekräftelse av, inte väljarna. Självbiografierna visar att arbetet som politiker har gått från att vara ett förtroendeuppdrag man fått av väljarna till att vara ett arbete som ska passa partiet. Blir man petad så är besvikelsen stor, säger Margaretha Fahlgren.
I sin forskning har de hittat en tydlig skillnad mellan hur män och kvinnor beskrivs och hur de beskriver sig själva. Ett tydligt manligt exempel är Fredrik Reinfeldt som beskriver sig själv som väldigt ensam. Han nämner finansministern Anders Borg men annars är det inte många fler som dyker upp.
– Han skapar den här bilden av att han ensam är ledare. Den bilden är inte sann i politiken! Det finns alltid många bakom som hjälper en fram. Det finns personer som jobbade mycket för att Fredrik Reinfeldt skulle bli ordförande i partiet och stred för honom i valberedning till exempel. Dem nämner han inte alls trots att de gjorde en stor insats för honom, säger Birgitta Wistrand, forskare vid Uppsala universitet, som även har suttit som riksdagsledamot för Moderaterna under tre mandatperioder.
Kvinnor berättar gärna om sig själva
Kvinnor är privatare när de ger ut biografier och räds inte för att berätta om sig själva. Det finns manliga exempel på män som haft tragedier och svårigheter men som inte nämner det med ett enda ord i sina berättelser. Men till exempel Anna-Greta Leijon, minister 1973–1976, 1982–1988, Margot Wallström och Mona Sahlin, partiledare för Socialdemokraterna 2007-2011 tar upp svåra saker ur sin egen barndom.
– När deras böcker kom ut var det just de personliga tragedierna som fick uppmärksamhet. De tog överhanden i rapporteringen kring böckerna. Det finns en risk att det bara är det som kommer fram när det gäller kvinnorna och att deras politiska erfarenheter tystas ner, säger Margaretha Fahlgren.
Tack vare det omfattande material som forskarna har studerat, har det funnits flera chanser för dem att kunna läsa om samma politiska period och politiska skeenden ur flera personers synvinkel. Göran Persson, statsminister 1996-2006 och dåvarande statssekreterare Per Nuder skriver delvis om samma politiska period, och lyfter fram helt skilda saker. En skillnad är att Per Nuder skriver väldigt mycket om Göran Persson, om hur de hade en betydelsefull relation och om hur Göran Persson påverkade honom själv under många år. Men Göran Persson skriver väldigt lite om Per Nuder.
Fler biografier på väg
Till hösten väntas fler biografier, bland annat av Anna Kinberg Batra, Moderaternas partiledare 2015-2017. Att lägga ihop den med andra aktuella politikers berättelser, som Annie Lööfs, Birgitta Ohlssons och Jan Björklunds (nuvarande partiledare Liberalerna) kan ge en ny dimension åt det nuvarande politiska läget.
– Det är intressant att läsa skildringar mot varandra. Man får en ganska bred bild av ett skeende, både hur berättelserna bryter mot varandra och hur de stämmer överens. Det ger en intressant bild av politikens villkor, inte minst för kvinnor som ofta har haft svårare att komma in i de politiska gemenskaperna, säger Margaretha Fahlgren.
----
Utforska vidare:
”Älska eller älskas – Makt och känslor i politiska biografier". Appell förlag 2018
Svenska Dagbladets Tove Lifvendahl intervjuar forskarna i Almedalen 2018
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.