Selma Lagerlöf kan inspirera unga kvinnor
24 augusti 2018
En biografi ger nytt liv åt Selma Lagerlöf, den nobelprisbelönta och folkkära författaren. Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap, har tillsammans med bildredaktören Bengt Wanselius letat upp både bilder och biografiska fakta som med boken kan nå en ny publik.
Mårbacka, där Selma Lagerlöf växte upp.
Foto: Marie Söhrman
– Jag hoppas att boken läses av kvinnor i 20–40-årsåldern, säger Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap och universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
– Jag har försökt att skriva lättsamt utan att göra avkall på den vetenskapliga kvalitén. Det ska vara en spännande berättelse snarare än en litteraturhistorisk fackbok. Men alla källor och tidigare forskning redovisas noga. Detta är faktiskt den första svenska biografin om Lagerlöf med en notförteckning.
De efterforskningar som ligger bakom är gedigna. Det började redan när Anna Nordlund skrev sin avhandling i början av 2000-talet – en analys ur genusperspektiv av hur Selma Lagerlöf togs emot som författare.
I biografin ägnas mycket plats åt att förstå Selma Lagerlöfs socioekonomiska förutsättningar. Anna Nordlund har till exempel räknat på hur mycket hon tjänade på sitt författarskap.
– Det var enorma summor.
Hinder på vägen
Men vägen dit var lång och full av hinder. Selma Lagerlöf föddes vid en tid då kvinnor inte var välkomna på allmänna läroverk, inte fick rösta, och fick ansöka om att bli myndiga. Att leva som kvinna var svårt om man inte stämde in i mallen och ville ägna sitt liv åt familjen. Även om Selma Lagerlöf kom från ett hem med resurser var det sönerna och inte döttrarna som fick utbilda sig. Med hjälp av vänner till familjen som såg hennes begåvning kom hon till sist in på högre lärarinneseminariet i Stockholm – mot faderns vilja.
– Hon hade en otrolig drivkraft och det var nog livsavgörande för henne att hon fick de här fyra åren i Stockholm. Det var det närmaste kvinnor kunde komma en universitetsutbildning och hon blev behörig att undervisa vid privata läroverk och folkskollärarseminarier, berättar Anna Nordlund.
Nära kontakt med läsarna
Framgångssagan som sedan följde liknar inte många andra. Efter debuten med Gösta Berlings saga slog Selma Lagerlöf igenom med romanen Jerusalem. Hela tiden höll hon nära kontakt med sina läsare i brev, och medverkade också gärna i veckopressen och i nya medier som film och radio.
Anna Nordlund har läst brev, anteckningar och tidningsklipp ur Selma Lagerlöfs egen samling på Kungliga biblioteket. Hon har också haft stor nytta av Uppsala universitetsbibliotek, där det finns en del tidigare inte så använda brev av Selma Lagerlöf. Även bildarkivet på Uppsala universitetsbibliotek har använts. De bilder som har digitaliserats genom bokprojektet har samtidigt gjorts tillgängliga för allmänheten i databasen Alvin.
– Digitaliseringen förenklar verkligen möjligheterna att göra den här typen av böcker. Det är mycket mer lätthanterligt än när jag på 90-talet skrev min avhandling. Då fick man leta i tidningslägg och ta egna kopior.
Omvälvande tid för kvinnor
Det kommer fram en del nya fakta kring Selma Lagerlöf. En brevväxling med Herman Lundborg, som drev institutet för rasbiologi i Uppsala, visar till exempel hur Selma Lagerlöf tydligt tog avstånd från rasbiologins idéer.
Boken utspelar sig under en omvälvande tid i historien, då kvinnor fick allt fler rättigheter. Selma Lagerlöf stödde kvinnorörelsen under hela sitt liv, till exempel rösträttsrörelsen i Falun. Anna Nordlund hoppas att boken kommer att nå ut till kvinnor i den yngre generationen, varav många knappt vet vem Selma Lagerlöf är.
– Det är ett viktigt spår i boken att berätta ett stycke kvinnohistoria som sträcker sig från 1858 och in på 1940-talet, allt som hände för kvinnor under den här tiden och vilken kamp det var. Jämställdheten som vi har idag är ingen självklarhet, säger Anna Nordlund.
– Vi går från en tid där kvinnor inte är myndiga, inte har utbildningsmöjligheter och i stort sett inga försörjningsmöjligheter, till en tid när kvinnor har rösträtt och får jobba. Det är först 1927 som kvinnor får komma in på allmänna läroverk. Det är hårresande – och något som vi tenderar att glömma bort.
---
Ny bok
Selma Lagerlöf: Sveriges modernaste kvinna av Anna Nordlund och Bengt Wanselius kom ut i augusti 2018. Boken är utgiven av bokförlaget Max Ström och är enligt förlaget den största, mest bildrika biografin över Selma Lagerlöf som någonsin har getts ut.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...