Selma Lagerlöf kan inspirera unga kvinnor
24 augusti 2018
En biografi ger nytt liv åt Selma Lagerlöf, den nobelprisbelönta och folkkära författaren. Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap, har tillsammans med bildredaktören Bengt Wanselius letat upp både bilder och biografiska fakta som med boken kan nå en ny publik.
Mårbacka, där Selma Lagerlöf växte upp.
Foto: Marie Söhrman
– Jag hoppas att boken läses av kvinnor i 20–40-årsåldern, säger Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap och universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
– Jag har försökt att skriva lättsamt utan att göra avkall på den vetenskapliga kvalitén. Det ska vara en spännande berättelse snarare än en litteraturhistorisk fackbok. Men alla källor och tidigare forskning redovisas noga. Detta är faktiskt den första svenska biografin om Lagerlöf med en notförteckning.
De efterforskningar som ligger bakom är gedigna. Det började redan när Anna Nordlund skrev sin avhandling i början av 2000-talet – en analys ur genusperspektiv av hur Selma Lagerlöf togs emot som författare.
I biografin ägnas mycket plats åt att förstå Selma Lagerlöfs socioekonomiska förutsättningar. Anna Nordlund har till exempel räknat på hur mycket hon tjänade på sitt författarskap.
– Det var enorma summor.
Hinder på vägen
Men vägen dit var lång och full av hinder. Selma Lagerlöf föddes vid en tid då kvinnor inte var välkomna på allmänna läroverk, inte fick rösta, och fick ansöka om att bli myndiga. Att leva som kvinna var svårt om man inte stämde in i mallen och ville ägna sitt liv åt familjen. Även om Selma Lagerlöf kom från ett hem med resurser var det sönerna och inte döttrarna som fick utbilda sig. Med hjälp av vänner till familjen som såg hennes begåvning kom hon till sist in på högre lärarinneseminariet i Stockholm – mot faderns vilja.
– Hon hade en otrolig drivkraft och det var nog livsavgörande för henne att hon fick de här fyra åren i Stockholm. Det var det närmaste kvinnor kunde komma en universitetsutbildning och hon blev behörig att undervisa vid privata läroverk och folkskollärarseminarier, berättar Anna Nordlund.
Nära kontakt med läsarna
Framgångssagan som sedan följde liknar inte många andra. Efter debuten med Gösta Berlings saga slog Selma Lagerlöf igenom med romanen Jerusalem. Hela tiden höll hon nära kontakt med sina läsare i brev, och medverkade också gärna i veckopressen och i nya medier som film och radio.
Anna Nordlund har läst brev, anteckningar och tidningsklipp ur Selma Lagerlöfs egen samling på Kungliga biblioteket. Hon har också haft stor nytta av Uppsala universitetsbibliotek, där det finns en del tidigare inte så använda brev av Selma Lagerlöf. Även bildarkivet på Uppsala universitetsbibliotek har använts. De bilder som har digitaliserats genom bokprojektet har samtidigt gjorts tillgängliga för allmänheten i databasen Alvin.
– Digitaliseringen förenklar verkligen möjligheterna att göra den här typen av böcker. Det är mycket mer lätthanterligt än när jag på 90-talet skrev min avhandling. Då fick man leta i tidningslägg och ta egna kopior.

Omvälvande tid för kvinnor
Det kommer fram en del nya fakta kring Selma Lagerlöf. En brevväxling med Herman Lundborg, som drev institutet för rasbiologi i Uppsala, visar till exempel hur Selma Lagerlöf tydligt tog avstånd från rasbiologins idéer.
Boken utspelar sig under en omvälvande tid i historien, då kvinnor fick allt fler rättigheter. Selma Lagerlöf stödde kvinnorörelsen under hela sitt liv, till exempel rösträttsrörelsen i Falun. Anna Nordlund hoppas att boken kommer att nå ut till kvinnor i den yngre generationen, varav många knappt vet vem Selma Lagerlöf är.
– Det är ett viktigt spår i boken att berätta ett stycke kvinnohistoria som sträcker sig från 1858 och in på 1940-talet, allt som hände för kvinnor under den här tiden och vilken kamp det var. Jämställdheten som vi har idag är ingen självklarhet, säger Anna Nordlund.
– Vi går från en tid där kvinnor inte är myndiga, inte har utbildningsmöjligheter och i stort sett inga försörjningsmöjligheter, till en tid när kvinnor har rösträtt och får jobba. Det är först 1927 som kvinnor får komma in på allmänna läroverk. Det är hårresande – och något som vi tenderar att glömma bort.
---
Ny bok
Selma Lagerlöf: Sveriges modernaste kvinna av Anna Nordlund och Bengt Wanselius kom ut i augusti 2018. Boken är utgiven av bokförlaget Max Ström och är enligt förlaget den största, mest bildrika biografin över Selma Lagerlöf som någonsin har getts ut.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...