Selma Lagerlöf kan inspirera unga kvinnor
24 augusti 2018
En biografi ger nytt liv åt Selma Lagerlöf, den nobelprisbelönta och folkkära författaren. Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap, har tillsammans med bildredaktören Bengt Wanselius letat upp både bilder och biografiska fakta som med boken kan nå en ny publik.
Mårbacka, där Selma Lagerlöf växte upp.
Foto: Marie Söhrman
– Jag hoppas att boken läses av kvinnor i 20–40-årsåldern, säger Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap och universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
– Jag har försökt att skriva lättsamt utan att göra avkall på den vetenskapliga kvalitén. Det ska vara en spännande berättelse snarare än en litteraturhistorisk fackbok. Men alla källor och tidigare forskning redovisas noga. Detta är faktiskt den första svenska biografin om Lagerlöf med en notförteckning.
De efterforskningar som ligger bakom är gedigna. Det började redan när Anna Nordlund skrev sin avhandling i början av 2000-talet – en analys ur genusperspektiv av hur Selma Lagerlöf togs emot som författare.
I biografin ägnas mycket plats åt att förstå Selma Lagerlöfs socioekonomiska förutsättningar. Anna Nordlund har till exempel räknat på hur mycket hon tjänade på sitt författarskap.
– Det var enorma summor.
Hinder på vägen
Men vägen dit var lång och full av hinder. Selma Lagerlöf föddes vid en tid då kvinnor inte var välkomna på allmänna läroverk, inte fick rösta, och fick ansöka om att bli myndiga. Att leva som kvinna var svårt om man inte stämde in i mallen och ville ägna sitt liv åt familjen. Även om Selma Lagerlöf kom från ett hem med resurser var det sönerna och inte döttrarna som fick utbilda sig. Med hjälp av vänner till familjen som såg hennes begåvning kom hon till sist in på högre lärarinneseminariet i Stockholm – mot faderns vilja.
– Hon hade en otrolig drivkraft och det var nog livsavgörande för henne att hon fick de här fyra åren i Stockholm. Det var det närmaste kvinnor kunde komma en universitetsutbildning och hon blev behörig att undervisa vid privata läroverk och folkskollärarseminarier, berättar Anna Nordlund.
Nära kontakt med läsarna
Framgångssagan som sedan följde liknar inte många andra. Efter debuten med Gösta Berlings saga slog Selma Lagerlöf igenom med romanen Jerusalem. Hela tiden höll hon nära kontakt med sina läsare i brev, och medverkade också gärna i veckopressen och i nya medier som film och radio.
Anna Nordlund har läst brev, anteckningar och tidningsklipp ur Selma Lagerlöfs egen samling på Kungliga biblioteket. Hon har också haft stor nytta av Uppsala universitetsbibliotek, där det finns en del tidigare inte så använda brev av Selma Lagerlöf. Även bildarkivet på Uppsala universitetsbibliotek har använts. De bilder som har digitaliserats genom bokprojektet har samtidigt gjorts tillgängliga för allmänheten i databasen Alvin.
– Digitaliseringen förenklar verkligen möjligheterna att göra den här typen av böcker. Det är mycket mer lätthanterligt än när jag på 90-talet skrev min avhandling. Då fick man leta i tidningslägg och ta egna kopior.

Omvälvande tid för kvinnor
Det kommer fram en del nya fakta kring Selma Lagerlöf. En brevväxling med Herman Lundborg, som drev institutet för rasbiologi i Uppsala, visar till exempel hur Selma Lagerlöf tydligt tog avstånd från rasbiologins idéer.
Boken utspelar sig under en omvälvande tid i historien, då kvinnor fick allt fler rättigheter. Selma Lagerlöf stödde kvinnorörelsen under hela sitt liv, till exempel rösträttsrörelsen i Falun. Anna Nordlund hoppas att boken kommer att nå ut till kvinnor i den yngre generationen, varav många knappt vet vem Selma Lagerlöf är.
– Det är ett viktigt spår i boken att berätta ett stycke kvinnohistoria som sträcker sig från 1858 och in på 1940-talet, allt som hände för kvinnor under den här tiden och vilken kamp det var. Jämställdheten som vi har idag är ingen självklarhet, säger Anna Nordlund.
– Vi går från en tid där kvinnor inte är myndiga, inte har utbildningsmöjligheter och i stort sett inga försörjningsmöjligheter, till en tid när kvinnor har rösträtt och får jobba. Det är först 1927 som kvinnor får komma in på allmänna läroverk. Det är hårresande – och något som vi tenderar att glömma bort.
---
Ny bok
Selma Lagerlöf: Sveriges modernaste kvinna av Anna Nordlund och Bengt Wanselius kom ut i augusti 2018. Boken är utgiven av bokförlaget Max Ström och är enligt förlaget den största, mest bildrika biografin över Selma Lagerlöf som någonsin har getts ut.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.