Sju projekt får anslag i EU:s program för forskarmobilitet
26 juni 2018
Intresset för EU:s program för forskarmobilitet är stort. 60 projekt från Uppsala universitet deltog i årets utlysning där sju projekt beviljades medel.
Sju forskningsprojekt vid Uppsala universitet har beviljats anslag i årets omgång av EU:s program för forskarmobilitet som framför allt riktar sig till doktorander, Marie Skłodowska-Curie Actions - Innovative Training Networks (MSCA - ITN). Hela 60 projekt från Uppsala universitet deltog i årets utlysning.
– Det är roligt att så många är intresserade och vill söka. Det här är ett attraktivt program och man kan säga att det handlar om en form av europeisk doktorandutbildning, säger Anders Jonsson, EU-handläggare vid planeringsavdelningen.
Beviljandegraden vid Uppsala universitet ligger i år på 12 procent.
– Det kan låta lite, men för det här programmet är det ett mycket bra resultat. Det är väldigt hög konkurrens och den genomsnittliga beviljandegraden totalt sett är 8 procent, säger Anders Jonsson.
Inom hela EU har 1 461 projekt beviljats medel i årets utlysning. Anslagen sträcker sig över fyra år och ligger på mellan 300 000 till en miljon euro.
Cecilia Persson, professor vid institutionen för teknikvetenskaper, har fått anslag till forskningsprojektet Nu-Spine. Hon är också koordinator för de partneruniversiteten och företag som deltar i arbetet.
– Det här betyder jättemycket. Det är ett stort projekt med 15 doktorander vid tre universitet och tre företag i Europa som vi ska koordinera. Ytterligare tre partners är också involverade från klinik och industri, säger hon.
Målet är att utveckla bättre material och implantat för ryggen och arbetet sker i nära samarbete med industrin. Några bakomliggande faktorer till att just Nu-Spine fick anslag var projektets forskningskvalitet och det upparbetade samarbetet mellan partneruniversiteten, tror Cecilia Persson:
– Vi fick högsta betyg avseende vetenskaplig excellens i utvärderingen. Vi har också pågående samarbeten och är överens om hur arbetet ska gå till.
Just nu förbereder de rekryteringen av de doktorander som ska ingå i projektet för att kunna dra igång den första januari 2019.
Josefin Svensson
Forskare och projekt som tilldelats medel i Marie Skłodowska-Curie Actions - Innovative Training Networks 2018:
- Louise von Essen, institutionen för kvinnors och barns hälsa: ENTWINE
- Terje Falck-Ytter, institutionen för psykologi: SAPIENS
- Karl-Johan Lindholm, institutionen för arkeologi och antik historia: TerraNova
- Taija Makinen, institutionen för immunologi, genetik och patologi: V.A. Cure
- Cecilia Persson (som också koordinerar projektet), institutionen för teknikvetenskaper: NU-SPINE
- Stina Syvänen, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap: PET-AlphaSy
- Maria Tenje, institutionen för teknikvetenskaper: EUROoC
Fakta
Marie Skłodowska-Curie Actions (MSCA) är EU:s program för forskarrörlighet. Det stödjer forskares karriärutveckling och ska samtidigt ge möjlighet till en lämplig balans mellan arbetsliv och familjeliv. Rörlighet är ett centralt krav i MSCA. Forskare får finansiering på villkor att de flyttar från ett land till ett annat för att bredda eller fördjupa sin kompetens.
Programmet är indelat i fyra olika varianter beroende på var i karriären forskaren befinner sig. Innovative Training Networks (ITN) riktar sig framför allt till doktorander där 70 procent av deltagarna i projekten ska vara doktorander.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...