Kraftsamling för forskning om högre utbildning

23 maj 2018

Forskning om högre utbildning efter gymnasienivå är eftersatt i förhållande till den betydelse som högre utbildning har i dagens samhälle. Bilden visar en examensceremoni vid Uppsala universitet.

Foto/bild: Mikael Wallerstedt

Det finns påfallande lite forskning om högre utbildning i Sverige men en stor del av forskningen om högre utbildning finns vid Uppsala universitet. Genom ett forskarnätverk för forskning om högre utbildning kraftsamlar nu forskarna för att utveckla forskningsmiljön.

Det senaste halvseklet har den högre utbildningen efter gymnasienivån expanderat kraftigt både i Sverige och internationellt. Sektorns strategiska betydelse för samhället har ökat kraftigt.

– Sett till hur mycket resurser och vilken betydelse som den högre utbildningen har i samhället är det förvånande hur lite svensk forskning det finns om sektorn, säger Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi och forskningsledare för nätverket "Den högre utbildningen som forskningsobjekt".

Forskarnätverket startade våren 2017 för att samla och vidareutveckla den forskning om högre utbildning som finns vid Uppsala universitet. De fick forskningsmedel för att bygga upp nätverket från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap.

– Vid Uppsala universitet finns en stor andel av den svenska forskningen om högre utbildning och den finns inom en rad olika ämnen. Genom att föra ihop forskningen som finns och samarbeta mellan olika ämnen via forskningsnätverket kan vi stärka idéer och utfall väldigt effektfullt. Ambitionen är att bli en internationell nod i forskning om högre utbildning.

Några exempel på forskningsområden är organisering av högre utbildning i statskunskap och företagsekonomi, sociala strukturer inom utbildningssociologi och om universitet som idé i filosofi och idé- och lärdomshistoria.

23 maj arrangerar forskarnätverket en nationell konferens "En högre utbildning i 'världsklass' - Discipliner, professioner, institutioner" med syfte att ge en överblick över det aktuella forskningsläget om den högre utbildningen i Sverige. Några frågor som kommer att diskuteras på konferensen är: Vilka följder får det att lärarna på högskolorna - som utbildar allt fler av samhällets professioner - själva deprofessionaliseras? Vilka konsekvenser får den allt större internationaliseringen för lokala lärosäten och utbildningar? Vad betyder begrepp som "kvalitet", "kreativitet" och "autonomi"?

---

Läs mer

Anders Berndt

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten

Fler nyheter
Skriv ut