Vad är dina kläder gjorda av?
5 mars 2018

Blommande linfält i Västergötland. Lin odlas dels för oljan i fröna dels för fibrerna i stjälken som kan beredas till lingarn och användas till kläder.
Har du tänkt på vad dina kläder är gjorda av eller hur de påverkar dig eller hur de framställs? Det är några frågor du kan få svar på Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu i helgen.
Universitetets vetenskapsfestival SciFest består av en mängd aktiviteter och evenemang från hela Uppsala universitet. SciFest är öppet för skolor 8-9 mars, lördagen 10 mars är alla välkomna. Vi har träffat konstvetenskapliga institutionen som bland annat kommer att gå på djupet i våra kläder.
– Alla har en relation till plaggen man har på sig men hur många vet vad de är gjorda av eller hur de olika materialen framställs eller har för egenskaper?, undrar Hanna Bäckström, doktorand i textilvetenskap på konstvetenskapliga institutionen.
Med fokus på barn och ungdomar kommer besökarna att få känna på sina plagg, lära sig läsa materiallappen i nacken och diskutera olika textila material. Det kommer också att få spinna ull med slända och lära sig att analysera textilfibrer.
– Vi vill utifrån plaggen öka förståelsen för textila material och hur materialen i kläder har förändrats över tid. Textilierna påverkar hur vi mår och framställningen av textilier är en global industri med stor miljöpåverkan, säger Hanna Bäckström.
– Besökarna kommer också att bidra till kunskapsinhämtningen genom att samla statistik över materialen i de kläder de själva har på sig, säger Azul Tarazona Machicao, informatör på konstvetenskapliga institutionen.
Framväxten av bomull och syntetfibrer
Historiskt var våra kläder i norden gjorda av skinn, lin eller ull. Men från 1700-talet blev bomull allt vanligare som textilfiber.
– En av anledningarna till att bomull har blivit så dominant är att bomull är otroligt mycket lättare att bereda än lin och ull. Men det beror också på att till exempel USA har subventionerat bomullsodlingen, säger Hanna Bäckström.
Efter andra världskriget började den kemiska industrin att ge sig in på textilmarknaden. Industrin tog fram syntetiska fibrer, ofta baserade på olja och kol, som skulle ersätta och efterlikna naturmaterialen. På 50-talet började syntetmaterialet polyester att produceras i större skala för att användas till kläder.
– I början blev man jättesvettig i polyesterkläder. Polyester är hydrofobt, det vill säga drar inte alls åt sig fukt till skillnad mot naturmaterialen. Men med tiden lärde man sig att hantera det problemet genom att utforma materialet annorlunda. Fleece är till exempel gjort av polyester, säger Hanna Bäckström.
Textilier har stor miljöpåverkan
Det finns en mängd aspekter med olika textilmaterial, till skillnad mot naturmaterial bryts till exempel inte syntetfibrer ner i naturen, de delas upp i mindre och mindre partiklar som till slut hamnar i havet eller marken. Bomullsodling å andra sidan kräver mycket vatten och odlas ofta i områden med vattenbrist.
– Det är barnens, ungdomarnas och övriga besökares nyfikenhet och frågor som får driva diskussionen som kan gå åt olika håll. Hur kan man testa fibrer för att känna igen olika material? Hur påverkar materialen miljön på olika sätt, vilka material fungera när det är blött? Det finns många spännande frågor kring textila material, säger Azul Tarazona Machicao.
Virtuella miljöer
Förutom att på olika sätt gå på djupet i textila material i våra kläder kommer konstvetenskapliga institutionen också att ha med sig olika virtuella miljöer.
– Vid institutionen finns flera spännande forskningsprojekt där forskarna på olika sätt återskapar historiska miljöer virtuellt. Till exempel interiören i klosterkyrkan i Vadstena kloster. Här återskapas upplevelsen av interiören och den sensoriska aspekten av den, bland annat den medeltida musikupplevelsen, säger Azul Tarazona Machicao.
---
Tid: Öppet för skolor 8-9 mars, lördag 10 mars 9.00-16.00 är alla välkomna.
Plats: Fyrishov Multihallarna Idrottsgatan 2
Arrangör: Uppsala universitet
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.