Vad är dina kläder gjorda av?
5 mars 2018
Blommande linfält i Västergötland. Lin odlas dels för oljan i fröna dels för fibrerna i stjälken som kan beredas till lingarn och användas till kläder.
Har du tänkt på vad dina kläder är gjorda av eller hur de påverkar dig eller hur de framställs? Det är några frågor du kan få svar på Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu i helgen.
Universitetets vetenskapsfestival SciFest består av en mängd aktiviteter och evenemang från hela Uppsala universitet. SciFest är öppet för skolor 8-9 mars, lördagen 10 mars är alla välkomna. Vi har träffat konstvetenskapliga institutionen som bland annat kommer att gå på djupet i våra kläder.
– Alla har en relation till plaggen man har på sig men hur många vet vad de är gjorda av eller hur de olika materialen framställs eller har för egenskaper?, undrar Hanna Bäckström, doktorand i textilvetenskap på konstvetenskapliga institutionen.
Med fokus på barn och ungdomar kommer besökarna att få känna på sina plagg, lära sig läsa materiallappen i nacken och diskutera olika textila material. Det kommer också att få spinna ull med slända och lära sig att analysera textilfibrer.
– Vi vill utifrån plaggen öka förståelsen för textila material och hur materialen i kläder har förändrats över tid. Textilierna påverkar hur vi mår och framställningen av textilier är en global industri med stor miljöpåverkan, säger Hanna Bäckström.
– Besökarna kommer också att bidra till kunskapsinhämtningen genom att samla statistik över materialen i de kläder de själva har på sig, säger Azul Tarazona Machicao, informatör på konstvetenskapliga institutionen.
Framväxten av bomull och syntetfibrer
Historiskt var våra kläder i norden gjorda av skinn, lin eller ull. Men från 1700-talet blev bomull allt vanligare som textilfiber.
– En av anledningarna till att bomull har blivit så dominant är att bomull är otroligt mycket lättare att bereda än lin och ull. Men det beror också på att till exempel USA har subventionerat bomullsodlingen, säger Hanna Bäckström.
Efter andra världskriget började den kemiska industrin att ge sig in på textilmarknaden. Industrin tog fram syntetiska fibrer, ofta baserade på olja och kol, som skulle ersätta och efterlikna naturmaterialen. På 50-talet började syntetmaterialet polyester att produceras i större skala för att användas till kläder.
– I början blev man jättesvettig i polyesterkläder. Polyester är hydrofobt, det vill säga drar inte alls åt sig fukt till skillnad mot naturmaterialen. Men med tiden lärde man sig att hantera det problemet genom att utforma materialet annorlunda. Fleece är till exempel gjort av polyester, säger Hanna Bäckström.
Textilier har stor miljöpåverkan
Det finns en mängd aspekter med olika textilmaterial, till skillnad mot naturmaterial bryts till exempel inte syntetfibrer ner i naturen, de delas upp i mindre och mindre partiklar som till slut hamnar i havet eller marken. Bomullsodling å andra sidan kräver mycket vatten och odlas ofta i områden med vattenbrist.
– Det är barnens, ungdomarnas och övriga besökares nyfikenhet och frågor som får driva diskussionen som kan gå åt olika håll. Hur kan man testa fibrer för att känna igen olika material? Hur påverkar materialen miljön på olika sätt, vilka material fungera när det är blött? Det finns många spännande frågor kring textila material, säger Azul Tarazona Machicao.
Virtuella miljöer
Förutom att på olika sätt gå på djupet i textila material i våra kläder kommer konstvetenskapliga institutionen också att ha med sig olika virtuella miljöer.
– Vid institutionen finns flera spännande forskningsprojekt där forskarna på olika sätt återskapar historiska miljöer virtuellt. Till exempel interiören i klosterkyrkan i Vadstena kloster. Här återskapas upplevelsen av interiören och den sensoriska aspekten av den, bland annat den medeltida musikupplevelsen, säger Azul Tarazona Machicao.
---
Tid: Öppet för skolor 8-9 mars, lördag 10 mars 9.00-16.00 är alla välkomna.
Plats: Fyrishov Multihallarna Idrottsgatan 2
Arrangör: Uppsala universitet
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...