Vad är dina kläder gjorda av?
5 mars 2018

Blommande linfält i Västergötland. Lin odlas dels för oljan i fröna dels för fibrerna i stjälken som kan beredas till lingarn och användas till kläder.
Har du tänkt på vad dina kläder är gjorda av eller hur de påverkar dig eller hur de framställs? Det är några frågor du kan få svar på Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu i helgen.
Universitetets vetenskapsfestival SciFest består av en mängd aktiviteter och evenemang från hela Uppsala universitet. SciFest är öppet för skolor 8-9 mars, lördagen 10 mars är alla välkomna. Vi har träffat konstvetenskapliga institutionen som bland annat kommer att gå på djupet i våra kläder.
– Alla har en relation till plaggen man har på sig men hur många vet vad de är gjorda av eller hur de olika materialen framställs eller har för egenskaper?, undrar Hanna Bäckström, doktorand i textilvetenskap på konstvetenskapliga institutionen.
Med fokus på barn och ungdomar kommer besökarna att få känna på sina plagg, lära sig läsa materiallappen i nacken och diskutera olika textila material. Det kommer också att få spinna ull med slända och lära sig att analysera textilfibrer.
– Vi vill utifrån plaggen öka förståelsen för textila material och hur materialen i kläder har förändrats över tid. Textilierna påverkar hur vi mår och framställningen av textilier är en global industri med stor miljöpåverkan, säger Hanna Bäckström.
– Besökarna kommer också att bidra till kunskapsinhämtningen genom att samla statistik över materialen i de kläder de själva har på sig, säger Azul Tarazona Machicao, informatör på konstvetenskapliga institutionen.
Framväxten av bomull och syntetfibrer
Historiskt var våra kläder i norden gjorda av skinn, lin eller ull. Men från 1700-talet blev bomull allt vanligare som textilfiber.
– En av anledningarna till att bomull har blivit så dominant är att bomull är otroligt mycket lättare att bereda än lin och ull. Men det beror också på att till exempel USA har subventionerat bomullsodlingen, säger Hanna Bäckström.
Efter andra världskriget började den kemiska industrin att ge sig in på textilmarknaden. Industrin tog fram syntetiska fibrer, ofta baserade på olja och kol, som skulle ersätta och efterlikna naturmaterialen. På 50-talet började syntetmaterialet polyester att produceras i större skala för att användas till kläder.
– I början blev man jättesvettig i polyesterkläder. Polyester är hydrofobt, det vill säga drar inte alls åt sig fukt till skillnad mot naturmaterialen. Men med tiden lärde man sig att hantera det problemet genom att utforma materialet annorlunda. Fleece är till exempel gjort av polyester, säger Hanna Bäckström.
Textilier har stor miljöpåverkan
Det finns en mängd aspekter med olika textilmaterial, till skillnad mot naturmaterial bryts till exempel inte syntetfibrer ner i naturen, de delas upp i mindre och mindre partiklar som till slut hamnar i havet eller marken. Bomullsodling å andra sidan kräver mycket vatten och odlas ofta i områden med vattenbrist.
– Det är barnens, ungdomarnas och övriga besökares nyfikenhet och frågor som får driva diskussionen som kan gå åt olika håll. Hur kan man testa fibrer för att känna igen olika material? Hur påverkar materialen miljön på olika sätt, vilka material fungera när det är blött? Det finns många spännande frågor kring textila material, säger Azul Tarazona Machicao.
Virtuella miljöer
Förutom att på olika sätt gå på djupet i textila material i våra kläder kommer konstvetenskapliga institutionen också att ha med sig olika virtuella miljöer.
– Vid institutionen finns flera spännande forskningsprojekt där forskarna på olika sätt återskapar historiska miljöer virtuellt. Till exempel interiören i klosterkyrkan i Vadstena kloster. Här återskapas upplevelsen av interiören och den sensoriska aspekten av den, bland annat den medeltida musikupplevelsen, säger Azul Tarazona Machicao.
---
Tid: Öppet för skolor 8-9 mars, lördag 10 mars 9.00-16.00 är alla välkomna.
Plats: Fyrishov Multihallarna Idrottsgatan 2
Arrangör: Uppsala universitet
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...