Han beskriver judarnas historia i Sverige

8 November 2021

Carl Henrik Carlsson står och håller i sin bok.

Carl Henrik Carlssons bok ”Judarnas historia i Sverige" har nominerats till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok.

”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok.

Som forskare och lärare med inriktning på judarnas historia i Sverige, insåg Carl Henrik Carlsson att det behövdes ett nytt översiktsverk. Judarnas historia i Sverige har tidigare beskrivits av historikern Hugo Valentin i ett standardverk från år 1924, som 40 år senare kom ut i en förkortad version.

– Han skriver även om sin egen samtid och det håller ganska bra, men det har hänt mycket i världen och i forskningen sedan dess. Flera aspekter togs inte upp. Jag tänkte att någon borde skriva ett översiktsverk och någon, det var väl jag, säger Carl Henrik Carlsson med ett skratt.

Viktig forskningsmiljö

Även om projektet var ett eget initiativ, har han haft stor nytta av forskningsmiljön kring etniska minoriteter på Hugo Valentin-centrum, vid historiska institutionen i Uppsala.

– Jag hade aldrig kunnat göra det här om jag inte hade varit i den här miljön.

Hit kom han några år efter sin avhandling om östjudisk invandring till Sverige på 1800-talet. Carl Henrik Carlsson blev koordinator för ett forskarnätverk om judarnas historia och sedan många år håller han kurser i judarnas historia både vid Uppsala universitet och Paideia folkhögskola i Stockholm.

Vid sidan av sitt arbete som forskare och lärare satte han igång att skriva. Resultatet blev ett råmanus på 6–700 sidor som sedan kortades ned till 400 sidor.

Relationen till statsmakten

Ett tema i boken är judarnas relation till majoritetssamhället, det vill säga statsmakten, kyrkan och opinionsbildare. Först på 1770-talet tilläts judarna att bo i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen.

– Kung Gustav III var påverkad av upplysningsidéerna och av nationalekonomer som hade uppfattningen att judarna var bra på affärer och kunde få fart på det svenska näringslivet. 1782 kom ett judereglemente som var en kompromiss mellan kungens och byråkratins positiva syn och judefientliga krafter som borgare och präster, berättar Carl Henrik Carlsson.

Så småningom fick judar bo i Sverige på samma villkor som alla andra och de senaste decennierna har de fått status som nationell minoritet. År 2000 blev jiddisch ett nationellt minoritetsspråk.

Heterogen grupp med olika förhållningssätt

Ett annat tema i boken är utvecklingen inom den judiska befolkningen.

– Det är lätt att betrakta judarna som en organism, till exempel när det gäller förhållandet till statsmakten. Men det är en heterogen grupp med bland annat klasskillnader och olika religiösa inriktningar som ibland har lett till konflikter. För judar har det varit en balansgång, att både anpassa sig och bevara sin särart.

I boken beskrivs olika perioder då invandringen varit stor, till exempel decennierna kring sekelskiftet 1900 då de östjudiska invandrarna kom till Sverige och åren kring 1969 då judiska flyktingar kom från Polen till Sverige.

På 1930-talet hade Sverige en väldigt restriktiv invandringspolitik mot judar, men hösten 1942 och framåt genomfördes flera räddningsaktioner. Omkring 12 000 judar som överlevt Förintelsen kom till Sverige 1945, även om många senare lämnade landet.

Judisk elit växte fram

Integrationen har i stort sett varit lyckad, menar Carl Henrik Carlsson. Ett viktigt årtal är 1870, då man inte längre behövde vara lutheran för att få ha en statlig tjänst. Det blev möjligt för judar att få anställning på universiteten och bli riksdagsledamöter. Under den här perioden tar industrialismen fart i Sverige och en judisk elit växer fram i Sverige.

– Några är väldigt framgångsrika inom handel och industri, många kommer fram inom kulturlivet och som mecenater för sjukhus och välgörenhet men också kultur- och utbildningsinstitutioner. Men detta är bara en liten del av den judiska befolkningen, som är en väldigt heterogen grupp.

Som en röd tråd genom historien går också antisemitismen.

– Den påverkar judars liv, de måste förhålla sig till den. Ibland kan man få för sig att den var en ond parantes under andra världskriget, men den har alltid funnits fast med olika uttryck och olika styrka, säger Carl Henrik Carlsson.

Från början var antisemitismen religiös och många judar konverterade till kristendomen för att bli accepterade som svenskar. Senare övergick det till en mer etnisk eller rent rasistisk antisemitism.

Intresset ökar för judisk kultur

I boken beskrivs även de senaste 30 åren, om än mera kortfattat. Den nutida antisemitismen tas upp, men också det faktum att intresset för judisk kultur blivit starkare i Sverige.

– Antisemitismen har blivit starkare, tar sig andra uttryck och kommer delvis från andra grupper. Samtidigt har man från samhällets sida blivit mer medveten och det finns en väldig vitalitet i det judiska livet. Man har öppnat upp, exponerar sig och bjuder in.

Ett exempel är Judiska museet i Stockholm som återinvigdes på Sveriges nationaldag 2019, i den gamla synagogan i Gamla stan. Lokalerna hade i stort sett behållit interiören sedan synagogan stängde år 1870.

– Vid invigningen hade man som motto: ”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”, och med de orden avslutar jag boken.

News