Presentation

Theresa Johnsson
Forskare

Min forsknings fokus ligger på frågor om klass, om social, ekonomisk och rättslig ojämlikhet mellan människor och hur sådant kunde forma människors normer, handlingsutrymme, uppförande, erfarenheter och vardag främst under förindustriell tid. En följd härav är ett metodologiskt och källmässigt intresse för att komma åt en ofta svårtillgänglig historisk vardag som också inkluderar fattigt folk. Ett stort intresse har jag även för romanifolket de resandes förindustriella historia.

 


Biografi

Jag disputerade våren 2016 på avhandlingen Vårt fredliga samhälle. ”Lösdriveri” och försvarslöshet i Sverige under 1830-talet. I avhandlingen undersöks centrala aspekter av tjänstetvångets och lösdriveripolitikens sociala praktik ur ett klassmässigt och rumsligt perspektiv där den teoretiska inspirationen främst är hämtad från de belgiska historikerna Hugo Lis och Catharine Soly liksom den brittiska forskningstraditionen History from below.  Huvudproblematiken kretsar kring relationen mellan besuttenhet och obesuttenhet under 1800-talets första hälft som denna tog sig uttryck genom arbetar- och fattigpolitik på olika samhälleliga nivåer och då särskilt i den vardagliga praktiken. Denna problematik passas in i ett främst nordvästeuropeiskt forskningssammanhang rörande tjänstetvång, rörlighet och bosättning. Förutom obesuttna i allmänhet ägnas romanifolket de resande utrymme. Detsamma gäller den dåtida polisen och länsstyrelsens polisiära, frihetsberövande funktioner och den statliga byråkratin som sådan med särskild betoning på Västmanlands län.

Principiell vikt har lagts vid framställningsformen som skall ses som en metod genom vilken en stor mängd källor (fångrullor, förhör, passjournaler, suppliker, domböcker med mer) från olika arkivbildare (inte minst länsstyrelser och lokala beslutsfattare) på olika nivåer vävs samman till en berättelse. Berättelser om enskilda människor lämnas plats för att skapa möjligheter till förståelse för de erfarenheter obesuttna människor gjorde till följd av den dåtida arbetar- och fattigpolitiken och som på så vis uppenbarligen formade dessa människors livsvillkor.  Den  information om sina liv fattiga människor på olika sätt lämnat efter sig används för att skapa en djupare förståelse för det dåtida samhällets vardag. Därför måste de tillåtas att ta plats som individuella handlande subjekt i relativt detaljerade narrativ om just det dåtida samhället. För att kunna bygga stora berättelser om till exempel proletarisering, fattigdom, klassformering och så vidare är det nödvändigt att ha ingående kunskap om den vardagliga praktiken.

I avhandlingen kombineras mot denna bakgrund deskriptiv kvantitativ metod med kvalitativ närläsning och en narrativanalytisk framställningsform där just berättelser om fattiga människors erfarenheter lämnas utrymme likväl som höga ämbetsmän och tabeller med kvantitativa data.

 


Historiska institutionen | Thunbergsvägen 3A | Box 628, 751 26 Uppsala | telefon 018 471 1526 | fax 018 471 1528 | e-post info at hist.uu.se

Logga in